Vintern har varit alltför lång!

Och kanske är den inte slut men det har varit en härlig helg!
I går åkte jag till mamma och idag gick vi en sväng på stranden vid Långasand. Där är så fint, min kamera fångar inte ens in hälften av härligheten men ändå:Skogen är låg och vindpinad, på våren och sommaren grön och doftande!Äntligen; en bro! Man kan gå torrskodd!Fiskenäten hänger här, redo för våren.Otroligt som det verkar, men här badar man. Springer och hoppar över småvågorna gör jag, kan trots mogen ålder inte låta bli. När det är varmt! :-)Långt därute går fartyg, zoomar man in på detta ser det ut att vara något fraktfartyg.Här är den andra badviken, på den utskjutande kulle finns en fantastisk fikabänk med vid (ändå vidare!) utsikt. Men så långt gick vi inte idag. Efter promenaden fikade vi i bilen och sedan åkte vi en sväng och njöt av en bit av vackra, vackra Halland!
(Vill dementera alla rykten om en lutande horisont på Hallandskusten, den är som överallt annars helt horisontell, det är fotografen som lutar på ett rent förargelseväckande sätt!)

Kom på att jag inte visat mina sockor:Snitsig fläta på tvärsen, resår under hålfoten och upp längs skaftet. Häl i korta varv. Zauberball, ett rent trollnystan som räckte till dessa sockor och en tidigare skruten med mössa!Hoppas alla andra haft en god helg med en skön söndagskväll att vänta!

...och här hoppar till slut Lovikka-vantarna in i boet!

Någonstans på vägen när jag stickade dess kom jag att tänka på snöklumpar i ullen, nariga handleder och hopplöst frysande från barndomen men bortsett från det har det varit ett rent nöje att sticka.Hade tänkt garnera med gröna kryss...men kan inte riktigt bestämma mig. Får nog återkomma till det, hade bara grå och röda lovikkavantar som barn och njuter av det lyxiga gräddvita! :-)

Ikväll har vi sett på The King's Speech (tur att jag har en dottern som förser mig med lite kultur!) och för er som ännu inte sett den; det är en fantastisk film! Vackert filmad, fantastiska skådespelare och fin berättelse! Se den!

Här kommer ett par sockor hopp-hoppande...:-)

Orkade inte blogga dem igår, jag är grundligt förkyld och tycker ganska synd om mig själv...
Här är de i alla fall:Tillverkade av de färggladaste nystanen i ett sådant där Järbo-minipaket. Ganska gulliga tycker jag, om jag får tycka något själv!
I morgon eller kanske i övermorgon har jag ännu ett FO att rapportera, sedan är det nog dags att ta itu med lite gamla vänner; Gratitude ligger högt upp i högen och sedan ska jag överraskningssticka en sjal till en arbetskamrat som behöver lite uppmuntran. Fast när jag är klar kanske hennes problem är över! Får nog snabba på lite...

Om att ropa hej...

I fredags kväll var skinkan klar, skrev jag här i bloggen.
Och det var den , inget ljug alls. Men så framemot läggdags tyckte jag att det var dags att provsmaka också, det brukar vara årets bästa macka. Vörtbröd med ljummen julskinka och lite julmust till.
Men när maken skar i skinkan tyckte han att den såg konstig ut:Rosa runt kanterna och liksom brungrå i mitten! Smakade lite brungrått också, liksom ingenting!

Så på julaftons morgon daskade vi en griljerad skinka i disken på Maxi och krävde att få byta!
(Nä, så gick det inte till men det var kul att skriva!) Vi frågade vänligt om det gick att byta utan kvitto och det gick det, och vi fick dubbla priset tillbaka och det närmaste en ursäkt man kan komma. Väldigt trevligt bemötande från Maxi på Mölndalsvägen.
Så glada i hågen åkte vi och hämtade upp dottern och sedan hade vi julafton med skink-kokning!
(Japp, nu är skinkan definitivt över bäcken och vi kan lugnt ropa hej!)

Jag har aldrig varit så bra på sällskaps-spel, mest sett det som en ursäkt att äta godis, tror jag, och liksom gillat det på min nivå. Men en sak har jag haft svårt att tåla och det är de där som tänker strategiskt när de spelar Kina-schack. Som sitter och lurar ihop en väg för sina kulor, liksom i hemlighet. Plötsligt sätter man karamellerna i halsen när de liksom hopp-hopp-hoppar in ALLA kulorna i sitt bo mitt framför näsan på oskyldiga gottegrisar.

Nåja, nu tror jag att jag har liksom krattat manegen för att det kommer hopp-hoppa in en massa färdiga saker som jag liksom i hemlighet baxat fram till "nästan klart". Här kommer i alla fall till att börja med mammas bäddsockor nr 2:Det blev garn över av det hon skickat med mig och denna gång stickade jag foten i enbart det garnet. Hälen förstärkte jag spetsen på med lite cottolin (hade varit snyggare om jag gjort hela hälen starkare!) och så blev det en fluffig kant, fast den syns kanske inte på bilderna.

Hoppas hon blir nöjd med dessa också, första paret åkte på redan julaftons kväll!

Lite senare idag kommer ännu ett par sockor hopp-hopp-hoppande in på denna blogg, skulle jag tro och i morgon finns det ännu mer hopp i mitt lopp!

Tji fick jag!

Satt på bussen och maskade av min sjukantiga sotarmössa/minibeanie. (Oh, prova att säga det: MINIBEANIE, visst känns det skojigt? Ja, jag lever ett spännande liv, lättroad och lättrörd!)
Jättenöjd trodde jag att jag var, fast jag ville liksom inte prova där och då men den KÄNDES rätt.Stickad från toppen. Jag lade upp FYRA maskor, ökade till sju, ökade igen till fjorton och sedan ökade jag vartannat varv så att det blev sju "sömmar" tills den var lagom i omkrets. Kände mig innovativ; det brukar ju vara SEX "sömmar".
Vid studenthemmet klev en ung kvinna på med en underbart glansig, blålila mössa, hemstickad och vacker. Och med sju "sömmar"! :-D

Eftersom det verkar gå väldigt trögt att låna en blå folkdräktsväst har jag idag slagit till på en meter blått tyg, nu gäller det bara att hitta ett bra mönster.Västen ska vara dubbelknäppt, lite längre än en vanlig väst och rund i ringningen, egentligen ska det nog vara liten krage där också men det blir nog too much...
Får krupp bara av att leta bland mönster, vojne, vojne!

Flytt, sofflagning, upprepning och koftan! FO

Mycket har blivit nedpackat, förflyttat och omhändertaget...men det verkar inte finnas någon ände på det! Eller, jag är kanske bara trött?
Stora sovrummet är färdigstädat, i veckan sätter de nya in lite möbler där för förvaring, i väntan på stora flytten.
Vårt källarförråd är tömt, en del saker är slängda och en del har flyttats till en ny och bättre gallerbur, 25 m längre ned i källarkorridoren.

Äntligen lite kort på min kofta. Jag har haft den på arbetet och min kloka arbetskamrater förstod att jag inte bara stickat snett utan att den är lite feminint utsvängd över baken med mening och att den är längre bak än fram avsikt:Knapparna är söta men verkligen oanvändbara! Den är bekväm att bära både sedesamt knäppt upp i halsen och med flappande slag, jag är så nöjd!

Nu är det veckotvätt medan maken flitigt skruvar i soffan:Den har många år kvar i vår ägo, lite bumlig och stor men bekväm!

Jag repade upp lintröjan men är på igen, denna gång lite stramare randning och inget sicksackande! :-)Möjligtvis är den en smula suddig, men det stämmer bra med hur jag känner mig just nu...
Trevlig söndagkväll!

Pingviner, Regina (FO) och Gratitude

Pingvinerna utanför Nya Zeeland har det besvärligt och behöver tröjor. Jag ska nog ta reda på om det finns någon hyfsad adress och sedan sticka ett par! (Adressen står i artikeln!) Om inte annat för att dottern antagligen adopterar bort mig om jag inte gör det! :-D

(Bakgrund och beskrivning bakom länken ovan!)

Jag har blockat min Regina och tror att jag egentligen överdrivit fjädern, men jag gillar den så!Inget knussel!

Och så har jag börjat på min Gratitude och det är härlig stickning!Igår var tre blad klara, idag är de nästan sex. STORT diagram också, STORT tack till Lisa för det, för då slipper jag leta upp läsglasögonen bara för att jag vill sticka ett par varv!

Bilderna kommer när jag fått fingrarna på min egen dator, makens vill inte hitta mina bilder.... :-(

FO; Tröjor! :-D

Visst är jag redig?! Två tröjor! Okej, de är ganska små, men ändå!
Jag såg idén hos Stiko Maria som i sin tur sett dem hos Elin som hittat beskrivningen hos Amy(?)
Den högra stickade jag efter bästa förmåga efter beskrivningen, den vänstra gjorde jag lite efter eget huvud, uppifrån och ned, typ.
Bättre passform på mina stora nycklar!

Home, home on the ranch...eller typ i stan.

Igår täljde jag mig en nystpinne. Inspirationen till detta kommer från Therese som inte bara täljde en utan två!
Troligtvis visste Therese vad hon gjorde, till skillnad från mig. Jag har bara helt flyktigt hållit i en nystpinne tidigare och när jag satte igång kom jag på att jag inte visste vad som var väsentligt för en bra nystpinne. När den var klar insåg jag att jag inte riktigt visst hur jag skulle använda den... Men här är den nu:Och jag har gjort (och redan använt!) två nystan på den, men jag ska leta på youtube efter lämplig instruktionsfilm! :-D
Det var i alla fall kul att tälja lite grand, har bara gjort sälgpipor förut så detta var snäppet mer avancerat!

På vägen hem idag var vi en sväng på Baloos antik och jag fyndade en produktutvecklad strumpstopparsvamp för 10 kronor.Produktutvecklingen består i den där fjädern längst kanten, man kan liksom spänna fast strumpan och slipper hålla i! Jag ska slipa bort den klibbiga lacken och olja in den istället.

Bara träslöjd för hela slanten? Nädå, jag har stickat en jättestor bebismössa i restgarn:och en pytteliten bebiskofta:(Jag tänker inte hålla på och skriva det hela tiden så jag gör det en gång för alla nu; det är lättare att ta skarpa bilder med någotsånär rätt färger i dagsljus än i lysrörsljus! Inget ser rätt ut i dagens fyra bilder...)
Nu multi-taskar jag big time; bakar bröd, bloggar och ser på TV och det sista går så där, jag lär inte gissa vem som är mördaren....

Tillägg:
Jag är en naturbegåvning på "nostepinne"! Jag gjorde nästan PRECIS såhär:Mer eller mindre... :-D

Tur och otur...

Jag har ett lite barnsligt förhållande till turen; någonstans innerst inne tror jag att det ska vara rättvist i livet så att om jag har lite otur en dag så har jag rätt att förvänta mig tur den nästa. Typ.
I fredags fick jag klart för mig att den lägenhet vi hoppats på inte kommer bli vår. Otur.
Fint väder när jag hälsade på mamma idag. Tur!
Bilens varningssystem blinkar elak triangel efter underbar strandpromenad. Otur.
Bilen gick att köra hela vägen hem till Göteborg. Tur!

Mamma hade i alla fall engagerat sig i bebismössestickning, det är ju försent för Värma liten men tyvärr finns det ju andra bebishuvuden som behöver mössor:Den understa är min fabrikation som låg kvar hos mamma som inspiration!

Jag har påbörjat lin-T-shirten och hade lite oflyt i början men nu har det tagit sig:

Mjukaste halsduken i Viking alpaca är klar, underbar men kort! :-)

Spunnet har jag inte gjort så mycket men en spinnrock kan användas till fler saker, strumptorkställ, tex!
Nu har vi tagit nya tag med lägenhetsletandet och skla strax strosa iväg i det härliga vädret för att titta på en möjlig byteslägenhet!

Att ljuga eller inte ljuga...

Nä, ärlighet varar längst!
Jag föstörde mina liljesockar vid tovningen!
Jajamän! Bästa chans att ha dem till något är antagligen som pennställ.
Eller om jag gör ett par till och förstör på samma sätt kan jag sätta dem på fyra bordsben och låtsas att jag är hip. Eller något.De är fortfarande vackra och det är ljuvt med det rosa och vita men jag får baske mig inte in en hand ens!
Jag tovade dem alldeles för hårt och för er som inte testat kan jag meddela att det går liksom inte att ångra sig! :-D
(Det skulle varit fritidsgarn men jag använde Topp ull, kanske var ett byte som var olämpligt? Eller så var tvättmaskinen ovanligt varm eller något annat)

Nä, jag är inte ledsen! Sånt som händer och kanske lärde jag mig något?

Mer lyckad är då min hatto negro eller hatto rojo. Rolig stickning och ett härligt elastiskt resultat. Skulle jag göra en till gjorde jag den nog någon centimeter längrePrecis lika svårt att fotografera huvudet med mössa på i någon smickrande vinkel som vanligt. Troligen sitter liksom huvudet fel beläget i förhållande till armarna...
Nåväl, jag har till den härliga höstmössa använt hälften av det fina Lappland som jag fick av Snögumman, resten tänker jag göra pulsvärmare av i samma stickning så har jag allt klart för en härlig höstpromenad!

Nya idéer och ett litet misstag...

Änglabården blev inte riktigt som jag tänkte, muddarna med fläta på tvären blir nog sådär och mobilfodralet är klart; praktiskt men oskönt:Men nu har jag nya idéer. Jag ska göra en fräck väst som jag såg i en affär idag och så vill jag nog sticka Visa Lisas Gratitude, eventuellt av hemspunnet garn och så har jag tänkt mer på den där T-shirten i lin och tror nog att jag tar mitt presentkort med till Strikk imorgon...mmm...

Titta vad jag fick med mig från biblioteket idag:Det var INTE den bok jag lånade utan bara en som råkade ligga och skräpa vid låneautomaten. Ja, precis så disträ kan jag minsann vara!
Skulle gärna sett mitt ansiktsuttryck när jag drog upp den spännande reseboken ur väskan istället för ljudboken jag väntade mig!

Nä, jag reser inte så långt, i söndags var sonen och jag till Kungälv, det får räcka! :-)
Vi åkte till Ragnhildsholmen, en fästning från 1200-talet. Föregångare till Bohus fästning som ligger inne i Kungälv. Bland ruinerna gick det en flock får. Sonen och jag satt på en mur och åt matsäck när plötsligt ett får klev in genom dörren, tätt följd av tre andra. Hon tittade sig omkring, fick syn på sonen och mig och galopperade fram och ställde sig nedanför oss och tittade uppfordrande på oss. Gillar får kanelbullar? De gav upp att tigga ganska snabbt och började beta istället.Drickaburken är inte vår men den gråa "fläcken" i förgrunden är sonens knä.

Jag måste ladda in bilderna en och en, det går ju men blir liksom lite segt...

Så ovärt! (FO)

Om jag i vanlig ordning avstått från att sticka provlapp hade jag använt stickor 4,0 i stället för 3,25 och min nya mössa hade blivit lite...generösare. Så nu lär det dröja innan jag gör om den dumheten med provlappsstickning!Men den var väldigt rolig och sticka och jag ska sticka en till i lite grövre garn. Jag har det redan, det är lent och ljusgrått och inköpt för länge sedan till något annat projekt som inte blev av.
Jag är i alla fall nöjd med mössan har en känsla av att den kommer sitta kvar på mitt huvud utan tejp och hakband vilket hör till ovanligheterna!(Förbaskat svårt att ta vettiga bilder på sitt eget huvud!)
Vi brukar inte bli kvar i stugan så långt in i sensommaren och här har varit en härlig dag men det finns ett viss vemod också, med blommor som vissnar och kvällsmörkret som smyger sig på.

Nu är det gott att leva!

Midsommaraftonens ruskväder verkar ha dragit förbi och idag har vi hunnit med en liten utflykt, trimning av gräskanter, klippning av gräsmatta, dammsugning i stugan samt ett bad i sjön.Bildbevis! :-)

Nu sitter jag i hängmattan och njuter av koltrastens sång och den goa värmen som kommer efter ett riktigt kallt bad, för så var det, SVÅRT kallt!

Imorgon kommer dottern till stugan, kanske har hon badkläder med, i så fall ska jag bara titta på ! :-)

Ikväll ska inviga nya grillen om vädret vill. Det är ingen skrytgrill, 199 kr på Jula. Gamla grillens ena ben hade rostat...

I alla fall så hinner man ju sticka en del när vädret är dåligt. Ernstine är klar:Hade jag varit lite mindre ivrig att pressa det sista ur nystanet hade jag kunna maska av lite generösare och den kunde, paradoxalt nog, blivit större.

Så har jag avslutat ett par helt vanliga raggsockor i Järbo:Min erfarenhet av Raggi är att sockorna har en tendens att töja sig så jag har stickat dem väldigt nätta, precis efter foten.

Inget onödigt garnspill här heller:Jag fick något ryck i våras och köpte ”nålar” från Kni Pro De är riktigt bra att fästa trådar med när garnet och stickningen är hyfsat grovt, det är tippen som gör det hela så smidigt!