Tråkig mellandag

Eller så är det själva jag som är lite tråkig?
Jo, får nog ta på mig lite ansvar där, känner jag, men jag kan nog vila mig i form! :-)
Jag har stickat ännu en "smalsjal". Vet inte vilken i ordningen  men det var hos Rosenvante som jag första gången såg mönstret.

Den är i Schoppelwolles In Silk och det är ett fantastiskt lätt garn. Inte sådär jätteroligt att sticka, dock. Lite stumt men det får man kanske finna sig i om man ska få silkesfibrer runt halsen? När jag valde härvan tyckte jag att den var friskt duvblå, i stickad form tycker jag att det är lite mer åt galonbyxehållet men det kan vara bra för mig att prova lite olika nyanser.
För övrigt har jag virkat fler snöstjärnor, köpte för ändamålet lite bättre garn hos Pernillas garn och pyssel i Skara, liten trevlig butik som ska få fler besök vad det lider...
Kanhända jag känner mig lite mer pepp på tillvaron om jag plockar undan lite och sedan tar mig en kopp te i min nya fina kopp? Värt att prova, i alla fall!

Se upp med merino!

Hörde något om merino och djurplågeri från mina arbetskamrater och nu har jag informerat mig;
På vissa håll har man riktigt ondsinta sätt att hantera problem med parasiter och man gör merinofåren illa för att det är den snabbaste och enklaste lösningen, jag vill inte ens skriva vad man gör med fåren...
 
Det är i Australien som man gör det här, så köp inte merino-ull från Australien! Europa, sydamerika och Nya Zeeland har bättre lösningar...

Jag behövde en behaglig, vilsam enkel stickning i tisdags så det fick bli ett par raggsockor i tjockt garn från COOP. (Ingen merino!)

Jag stickade som vanligt från tån och upp med magic loop men gjorde inte korta-varv-hälen utan "den andra"! Jag har svårt att få den riktigt bra, men jag tror att jag börjar fatta nu, är ganska så nöjd med denna.

Plötslig inspiration

The Willow Fairy, (som inte lägger ut så mycket i sin blogg längre) stickade en fantastisk sjal som heter Bermuda och jag fick lust att göra något liknande. Min vision var att varje fält skulle få sin egen färg och att det skulle bli som böljande höståkrar:

Dessutom älskar jag "knytsjals-formatet" så jag började vid nacken och stickade medåt med ideliga ökningar i sidorna.
 
Jag är blandat nöjd, det var rolig stickning men jag borde planerat mina åkrar lite bättre så att de blivit lite mer harmoniska.

Men ändå, jo, jag gillar den!
Garnet är Viking, inte det där fantastiska alpackagarnet utan ett  fantastiskt norskt ullgarn...banderollen finns inte mer...och stickor nr 5!
Höståkersjalen, får den heta!

Hatto negro

Jag har stickat två Hatto negro förut, trots namnet som måste betyda svart mössa, så är mina två tidigare rosa respektive vit.
Den rosa blev lite för kort och den vita gjorde jag i ett garn gjort av återvunna petflaskor. Men nu har jag gjort en i mjukaste merinogarn till sonen. Helt ärligt klär den honom inte så bra men han kan ha den på landet när kylan sätter in! :-D

Den ser ut som vilken resår- eller patentstickad mössa som helst men eftersom maskorna är vridna blir den både tät och tjock.

Jag är nu på gång med ännu en, till maken och detta är väl den svartaste jag gör, kanske. Maken gillar inte ull så det är 100% något annat. :-)

Bollarna vet jag inte varför jag gjort, ren fascination över att det går, kanske? Den lilla fyllde jag med ris men den stora ska jag peta full med syntetvadd så att den blir ordentligt rund!
Eller så blir nästa boll mönstrad i rött och vitt och en stilig julprydnad, det ska börjas i tid det som färdigt ska bli, om man så säger!

Kuddfodralet

Såhär blev det:

Ena kortänden är väldigt prydlig, platt och fin:

Den andra är som en hopknuten påse:


Trevlig söndag!

Väntans tider...

För att hålla nerverna i schack har maken och jag varit husliga idag, Syltgrytan full med gryta med rotfrukter och kött, köttfärssås på 1,8 kg färs, köttgrotta på 2,3 kg färs och äpplekaka... Dessutom har jag avslutat två stickningar.
Kuddfodral i flerfärgsstickning med lyfta maskor:

Garnet är bambu-någonting och kudden är min kära nack-kudde. Så fort det torkat blir det bild på sänglyxen!
Sockor i egenspunnet garn:

Det är alltså steg två i stora sockprojektet.
 
 Fösta spann jag en vit tråd, BFL med 15% nylon, en grå tråd av Jacob-ull och en svart likadan och sedan kabeltvinnade jag. Så här ser Jacobfår ut:

Fina, eller hur? Fyra horn per skalle, om man säger.
Nu ska jag provgå sockorna, slita dem illa och tvätta dem hårt...om det funkar ska jag sticka sockor till snälla arbetskamraten. Så småningom...Fast då blir det med längre skaft, jag gjorde mina kort eftersom jag ska ha dem mest som tofflor.

Konrad

Jo, nu skulle det fotas minsann. Tyvärr är ju ständigt själva kroppen feldesignad för att man ska kunna posera som fotomodell och samtidigt ta bra kort....Men så här blev det, i alla fall.

Man kan variera Konrad, förstås, men denna ljuvligt lena silkblend-Konrad är av varianten Assymetrisk.

 Ena fliken är dubbelt så lång som den andra och kan snitsigt svepas upp på den andra axeln och fästas med en sjalnål.

I den bredd jag gjorde den blir den nästan som en liten draperad poncho när man sveper upp fliken.

Man kan göra den bredare eller smalare, helt efter tycke, smak och önskemål.
Tycker faktiskt att detta är den bästa bilden på Åh, så många sätt!

 :-D Hållningen, kamerafattningen, flätan på svaj, ramen....
Sååå, vad ska jag sticka nu? :-)

Esmeralda (som senare byter namn till Singoalla!)

Före:
 
Efter:
 
Till sist:

Jag brukar tycka att det är svårt att ta kort på mössor och sockor på mig själv, sjal är ändå värre! :-)
 
Många har sagt det förut, men det är som en fjäril som vecklar ut vingarna. Eller en vallmoknopp! (Och då menar jag förstås den skrynkliga sjalen som slår ut, inte mina breda brottar axlar...)
Garnet tog slut så det blev bara en axelvärmare men i full storlek blir det en knytsjal med lite volangeffekt i kanten,om man vill!

Någon som vill provsticka?

Per Person producerar!

Eller kanske är det sonen som gör det! Han har läst i instruktionsboken och konstruerat det som saknas och med en imponerande ihärdighet hittat rätt "garn"...och så har han stickat på stickmaskinen.

Resårstickning nr 1 och "garnet" i fråga hittade han i kökslådan, gammal draklina!

Stickmaskinen köpte jag på bakluckeloppis för mer än två år sedan och sedan gjorde vi rent den, noga.
Sedan kom jag liksom inte längre. Men idag gav sig sonen den på att få till det och stickning nr 2 ser ut såhär:

Tunt garn, resårstickning.
Sedan jag tog dessa bilder har han stickat fler som provlappar, provat på lite olika saker och det blir kanske mer skrytbilder så småningom.
Så här ser det ut när han startar upp:

Sedan behöver man ett redskap som kallas "kammen" som vi inte har men han har provat lite olika konstruktioner och fått det att funka!

Jag har stickat färdigt "långbänks-sockorna", skönt att de är klara!

De är gjorda i något garn från Zitron (heter det så?) och jag har förstås tappat bort banderollen. Stickor 2,5 och de är gjorda till sonen som har något större fötter än jag. Tur är väl det eftersom han också är längre än jag! Sådär, nu är det officiellt; jag är kortast i den här familjen... :-D

Hot socks klara

Inte mycket att orda om, de är förstås "hotta", eller hur?

Det måste ju bli så om garnet heter Hot socks!
 
Bra garn, sockor stickade från tå till topp, häl med korta varv och kil samt ett extra varv mellan intag och utlägg. Stickor 2,5.
Sedan kikade jag i min digra lista över pågående projekt och kom på att inga av dem finns här i stugan, så då måste jag väl starta upp något nytt?
Nej, jag ska inte göra det, har ett par sockor som legat i långbänk (dragits i, kanske det heter?) som inte var med i listan och så har jag sockprojektet och sist men inte minst Vernal equinox surprise shawl!

Jag ska nog reda mig utan något nytt sticke...det skulle i så fall vara att börja sticka strumpor av Klövsjöullen jag spann tidigare i somras. Bara av ren nyfikenhet, typ. :-)

Wilhelmina och nya friska tag!

I går fick jag Wilhelmina av stickorna och försökte blocka. Min lekmatta räckte inte, får kanske köpa en till?

Nu på morgonen försökte jag ta bilder på den oblockade men det är inte så lätt utan hjälp.
 
Dessutom var det kallt ute och inte alls kul att knalla omkring med sjal och kamera.
Jag är nöjd med avslutningen på rankan och picotkanten.


Mönstret är sådant att det blir en bård längs hela framkanten.

Nu gäller det bara att skriva ned hur i hela friden allt det här gick till...

Jag gör ett nytt försök med dubbelstickning och det går bättre nu. Mitt förra försök hamnade i Hall of shame...

Det här ska bli en halsduk till någon som redan fyllt år så nu har jag bråttom, bråttom.
Gröna hörn:

 

 Lila hörn:

Jag har en tredje färg som ska med in, tror att det blir ett bra tåghandarbete!

Igår gjorde jag en massa andra saker: Kokade lite saft och lite sylt, klippte gräs, frostade av frysen, gjorde rent under kylskåpet (isch!), spann det sista av Klövsjö-ullen samt la lite ull till tvätt.
Idag ska jag till Göteborg med ett lass tvätt och så ska jag förstås köpa tågbiljetter inför resan.
Nu har jag börjat hetsa upp mig över att det inte ska funka, alla tåg fulla eller inställda eller så...
Ja, det är lite så jag är, positiv, förtröstansfull och lättsam! :-D

Vintern har varit alltför lång...

Sitter ute och huttrar i förhoppningen att mobila bredbandet ska funka bättre i fria luften. Som om det någonsin hjälpt...
Och vad är det här för sommar? Gnäll, hutter och mutter!!!
Jag har varit hos mamma och vi har gjort våra vanliga små utflykter till Coop och så lite gårdsbutiker i stället för havet, den här gången.
Lite sticktid blir men dessa, toksockorna i Järbo akryl var faktiskt klara innan jag for:

Hos mamma blev dessa klara:

Garnet heter Carneval, 100% ull och planen är att jag ska valka dem, lite lätt. Inte tova, bara valka.

Jag har försökt läsa bloggar och kommentera men dongeln släpper bara fram mig till en del bloggar och nu fryser jag något hemskt, fingrarna stelnar och det duggar också så jag får torka tangentbordet torrt med duken gång på gång...
Hoppas alla andra har det bättre,
hälsar
Cecilia Gnällson

Nu gäller det att hålla huvudet kallt!

Idag är sommaren här så vad passar väl bättre än att prova sin nya mössa?
Mjuka fodret i kanten saknas ännu men här kommer två stilprov!

 Lite som Tootikki, kanske?
 
Eller något mindre djärvt?
Jag har inte fött upp fåren och inte klippt dem heller men restan har jag gjort själv, inklusive "mönstret". Den ljusgrå ullen kommer från Ulla, den mörkgrå minns jag inte.

Här är fint väder idag, nästan så jag funderar på ett dopp, lite senare!

Nya ryck!

Jag fick för mig att försöka igen med nålbindning. Detta efter att ha läst i... detta är förargligt, jag minns inte i vems blogg jag läste... :-(
(Tillägg 120708: Det var ju Marita, med fina bloggen Maritas maskor!)
Det var två som gjort gemensam sak och det såg så trevligt ut...
I alla fall så gjorde jag som man gjorde förr; jag lånade en bok!
Den visade sig dock inte riktigt hjälpa mig men det gjorde den här länken: Nålbindning, instruktioner.  När jag följt de instruktionerna förstod jag plötsligt bättre det som stod i boken och dessutom vaknade minnen från mina tidigare försök, något om att sy i flera stygn.
Först blev det mycket såhär:
 
Sedan såhär:

Tillslut kom jag igång med att sy runt, runt men det har jag inget foto på.

Min Snötorpskrage är klar. Den är fluffig och värmer som en vetekudde men ojojoj så den sticks! Min inställning är ju i princip att ull inte sticks men har går det inte att förneka, inte  ens om man riktigt vill!

 Kan inte skylla på ullen, tror jag så jag får ta på mig det, uselt spunnet, antagligen?!

För övrigt stickar jag på, mössa med hålkrus närmar sig slutet, sockor till sonen i tunt garn likaså och så har jag påbörjat ett par tjocka sockor till, blir nog bra att sticka på hos mamma.

Det blir lite flyg och fläng nu; först in till Göteborg för bland annat en date med tre tvättmakiner och en torktumlare. Sedan tillbaka hit och så en sväng, som sagt, till mamma.

Husförsäljningen går segt, det är bara att hålla sig cool och vänta och det går rätt bra. Fast lite trist är det, när man ändå bestämt sig och påbörjat sitt mentala hejdå! :-)

Jag chansar väl...

För två år sedan stickade jag mig ett par tovade tofflor i Inca wool. Jag skrev ned precis hur jag gjorde så att jag skulle kunna göra ett till par. Och jag har trivts med mina tofflor, fast nu har jag slängt dem, det blir inte samma komfort när det är stora hål i botten. Kanske man skulle sticka dem ÄNDÅ större, tova hårdare?

ALLT detta  jag tänkte på i våras när jag fick syn på Inca wool i affären.

Fast så låg det ett annat tjockt garn bredvid och det var så fina färger så... jag chansar väl!
När jag lade upp insåg jag att det nog inte gick att lägga upp lika många maskor som förra gången så...jag chansar väl!
Om garnet räckte lite knappt förra gången så kan jag säga att det blev värre den här gången:
 
Nu har jag flera möjligheter:
1) Jag repar upp och stickar tofflorna mindre, tovar mindre hårt (tråkig lösning...)
2) Jag köper ett nystan till (redigast, antagligen den klokaste lösningen!)
3) Jag hör mig för om någon annan sitter på en överbliven meter av rätt garn (tålamodsprövande lösning...)
4)...eller så chansar jag, med ett HELT annat garn? (dummaste lösningen!)

 
Ja, DET gör jag, jag chansar! Visst är jag en stickningens Daredevil? :-D

Undrar om jag kommer ångra mig? :-)


Mina Riesenkolamuddar är färdiga. Svala, lätta i värme, förhoppningsvis varma och mysiga i kyla!

Hälften alpacka, hälften fårull, de kommer kanske inte vara helt slitstarka för det är löst spunnet, men de känns lyxiga and I'm worth it! :-)