Ännu ett avslutat projekt och en lärdom

 Jag tog itu med stora koftan!

Förata garnet köpte jag för säker 10 år sedan.

Började sticka, var inte nöjd med halskanten men stickade vidare. 

Insåg, några år senare,  att garnet inte skulle räcka, insåg att garnet inte längre tillverkades. Jagade fram två sista nystanen i denna världen.

Insåg att det var tunnare och ljusare än de första nystanen.

Randade nya och gamla garnet i själva koftan, blev bra!

Stickade om halsrigningen och blev nöjd.

Stickade ärmar smala som två sugrör.

Stickade om ärmarna,båda samtidigt, vill säga det, båda exakt samtidigt.

Mycket nöjd med, ännu knapplösa, koftan:

Här ser man mina nytvättade röda arbetsbyxor, som  bonus...

Lärdomen då? 

Jag rsndade inte ärmarna, den ena är huvudsakligen stickat i gamla och den andra i nya garnet och de är tydligt olika långa!

Jaja, tror nog koftan kommer värma och glädja ändå!

Avmaskning

Jag maskar av min stora kofta och gör det med...i-cord. (Ville gärna ha ett svenskt namn men inget bra fastnar i mitt medvetande!) Först från rätsidan, tyckta avigsidan blev snyggare. Repade upp, stickade ett varv till och började maska av. Fortfarande är avigsidan så som jag vill att rätan ska se ut, visst är det konstigt?

Är det för mycket begärt?

Jag hade verkligen velat ha lite finväder, nu när sonen och jag är i stugan. Två stackars dagar. Det hade inte behövt vara strålande sol och varmt (fast det hade varit okej, det med!) men nog kunde det varit uteväder? Inne kan jag vara i stan. 

Ja, ja. Jag får väl sticka på koftan, då... :-)

Stickcafé och fattade beslut!

Igår var jag på stickcafé för första gången på jättelänge och det var så trevligt! Väldigt bra för mig med stickcafé på onsdag, fredag är liksom "masasighemochhittasoffanFORT"-dagen, onsdag däremot känns lagom så det blir nog fler gånger. Trevligt sällskap, god macka och angenäm stickning, vad mer kan man begära?
Jag har ett UFO som ... krympt...i korgen. Fick reda på igår att det kan bli så i fuktiga utrymmen...kanske i torra också?
Det var ett UFO redan i november 2009 och till och från har jag haft smarta idéer om hur jag skulle kunna förstora och färdigställa.

I tisdags kväll var alla tankar i denna fråga  tänkta och jag kände mig redo.
Jag repade upp allt utom den tvärstickade mag-gördeln. Den ska jag försiktigt öppna i båda sidor och sticka på något (=ganska många) varv så att den med värdighet når runt mig.
Sedan har jag påbörjat en uppifrå-och-nedkofta, vilket känns roligare att sticka och som innebär färre sömmar att sy.
 
När den når under bysten så hakar jag liksom på gördeldelen. (Eftersom jag är pyttelite Star trek-nörd så tänker jag egentligen att de två delarna ska docka men det får väl finnas gränser?)
Det känns så roligt att jag kanske kan komma att avsluta denna kofta. Jag tycker om garnet och modellen är med fiffiga korta varv över baken så att den blir lite utsvängd och fin!

Tillägg: Svar till dig som skrev en anonym kommentar på inlägget Mer sockor! Det färgglada garnet köpte jag på Kinna garn och det var absolut härligt färgglatt och finfint att sticka med men till  att använda det som sockgarn avråder jag! Det blev stort hål på hälen redan vid första användningen, det liksom brände sönder!

Flytt, sofflagning, upprepning och koftan! FO

Mycket har blivit nedpackat, förflyttat och omhändertaget...men det verkar inte finnas någon ände på det! Eller, jag är kanske bara trött?
Stora sovrummet är färdigstädat, i veckan sätter de nya in lite möbler där för förvaring, i väntan på stora flytten.
Vårt källarförråd är tömt, en del saker är slängda och en del har flyttats till en ny och bättre gallerbur, 25 m längre ned i källarkorridoren.

Äntligen lite kort på min kofta. Jag har haft den på arbetet och min kloka arbetskamrater förstod att jag inte bara stickat snett utan att den är lite feminint utsvängd över baken med mening och att den är längre bak än fram avsikt:Knapparna är söta men verkligen oanvändbara! Den är bekväm att bära både sedesamt knäppt upp i halsen och med flappande slag, jag är så nöjd!

Nu är det veckotvätt medan maken flitigt skruvar i soffan:Den har många år kvar i vår ägo, lite bumlig och stor men bekväm!

Jag repade upp lintröjan men är på igen, denna gång lite stramare randning och inget sicksackande! :-)Möjligtvis är den en smula suddig, men det stämmer bra med hur jag känner mig just nu...
Trevlig söndagkväll!

Koftknappar och förkylning

Koftan är färdigstickad nu men skulle må bra av lite blockning. (Bild från Natalie Dee.)
Fast jag tror att jag ska göra som mamma brukade göra, pressa med fuktig duk. Måste bara visa de fullständigt hopplösa knappar jag sydde dit:De är så kantiga att de fastnar i knapphålen men vad står man inte ut med för att få flasha sin fårförtjusning? :-)
Tokstrumporna är påbörjade:På paketet stod Akryl print så jag tänkte "Okej, akryl." men sedan såg jag att det stod 100% ull på andra sidan så då tänkte jag "Okej, ULL!" men när jag började nysta undrade jag lite hur fåret sett ut och sedan läste sonen, som ser lite bättre än jag, att det stod 100% akryl på banderollen.
Jaja, vackra färger är det i alla fall, även om gryningsljuset inte riktigt samarbetar med kameran.
En glad överraskning var i alla fall de generösa beskrivningarna i övre delen av paketet, blev riktigt sugen på att sticka Barbiekläder!

Dottern har varit här ett par dagar och nu är det lite tomt, bara sonen och jag kvar. Egentligen skulle jag åkt till mamma denna helgen men är helt genomförkyld, låter som Darth Vader när jag andas så jag stannar här med med mina baciller.(Darth Vader kom aldrig på att säga "Live long and prosper!", eller hur? Det kunde gett den sagan ett HELT annat slut...) :-D

Home, home on the ranch...eller typ i stan.

Igår täljde jag mig en nystpinne. Inspirationen till detta kommer från Therese som inte bara täljde en utan två!
Troligtvis visste Therese vad hon gjorde, till skillnad från mig. Jag har bara helt flyktigt hållit i en nystpinne tidigare och när jag satte igång kom jag på att jag inte visste vad som var väsentligt för en bra nystpinne. När den var klar insåg jag att jag inte riktigt visst hur jag skulle använda den... Men här är den nu:Och jag har gjort (och redan använt!) två nystan på den, men jag ska leta på youtube efter lämplig instruktionsfilm! :-D
Det var i alla fall kul att tälja lite grand, har bara gjort sälgpipor förut så detta var snäppet mer avancerat!

På vägen hem idag var vi en sväng på Baloos antik och jag fyndade en produktutvecklad strumpstopparsvamp för 10 kronor.Produktutvecklingen består i den där fjädern längst kanten, man kan liksom spänna fast strumpan och slipper hålla i! Jag ska slipa bort den klibbiga lacken och olja in den istället.

Bara träslöjd för hela slanten? Nädå, jag har stickat en jättestor bebismössa i restgarn:och en pytteliten bebiskofta:(Jag tänker inte hålla på och skriva det hela tiden så jag gör det en gång för alla nu; det är lättare att ta skarpa bilder med någotsånär rätt färger i dagsljus än i lysrörsljus! Inget ser rätt ut i dagens fyra bilder...)
Nu multi-taskar jag big time; bakar bröd, bloggar och ser på TV och det sista går så där, jag lär inte gissa vem som är mördaren....

Tillägg:
Jag är en naturbegåvning på "nostepinne"! Jag gjorde nästan PRECIS såhär:Mer eller mindre... :-D

Wassup?

Ja, nu var det ett tag sedan igen...mycket på arbetet, förstås, varför skriver jag det hela tiden? Fast det handlar inte bara om att prioritera, det ÄR periodvis mycket som måste vara gjort redan dagen innan, helst.

Så hände det lite plötsligt lite på lägenhetsfronten och fast vi varit runt halva stan och tittat verkar det nu som om vi kommer att flytta från uppgång A till C. Men osvuret är bäst, jag jublar inte förrän KONTRAKTET är påskrivet! :-)

Men stickar, det gör jag förstås!
På koftan:och lintröjan:och spårvagnssockorna:Ja, för det blir mest på spårvagnen jag stickar på dem.
Har råkat göra en uppfinning också. I tygpåsen som jag släpar stickningen fram och tillbaka i har jag en stadig pappkartong vilket skyddar både stickor och stickning väldigt bra! En stickningens attachéportfölj, om man så vill! :-)

Om en stund kommer den vi ska byta lägenhet med hit med papper som vi ska skriva på. Sedan åker vi till stugan för en lugn lördagskväll i brassken och en arbetsfri söndag, det ska bli så skönt!
Trevlig helg!

Men...åååh!

Värsta släng av startitis jag någonsin haft!Men detta är faktiskt listigt; dels är det en provlapp inför ett eller kanske två eventuella projekt till dottern och dels är det en bebiskofta till Värma liten- insamlingen. Ser det okejigigt ut, Dottern min? :-)

Här ligger ullkammarna:De har fått ett eget bo i en gammal vinkartong.
Först laddar man den ena kammen. (Kameran blev riktigt bekymrad när jag försökte fokusera på ullen och valde i ren desperation att inte fokusera alls!):Sedan kammar man med den andra kammen som om man redde ut en trasslig kalufs tills man har en jämn och fin tofs:Så fattar man tag i tofsen och segdrar ut ett fint, slätt, spinnbart band som man krullar ihop till en liten tott:Kvar i kammen sitter skräpet:Detta är behagligt utom att det kan skava lite på lillfingern om man virar totten runt alla fingrarna medan man drar ut!

12 personer på varandan KAN gå om man måste men tänk så härligt om det gick att duka i trädgården istället? Ja, jag vet att det varit en ganska sval juli och mulen och regnig hittills men om solen börjar gassa om en timme eller så och håller på hela dagen idag och hela dagen imorgon så kommer det bli helt perfekt! :-D
Dreaming is free!

Diskreta demonen

Jag har blivit så enormt uppmuntrad av alla tillrop att ta hand om mig att jag faktiskt stannar hemma imorgon också! ;-) Mår SÅ mycket bättre men är inte bra...

Jag har emellertid både stickat och spunnit lite idag.
Rowankoftan går framåt, långsamt:Diskret och välavvägd i färgen, eller hur? Jag har en tendens att satsa på diskreta färger och mönster men på senare år har jag tröttnat rejält. Denna känsla pikar nu i mitt spinnprojekt, det här blir minsann inte diskret och klassiskt ett endaste dugg:Dock gick min gräns vid det rosa, jag kommer använda den ullen till något annat, man får låta sina demoner komma till tals lite grand, annars kanske de purknar till!
Dottern spann en stump också och hon hade inga problem med att hålla spinnrocken i rörelse men hon var kanske inte kvick nog att mata på med ull:

Alldeles för mycket jobb...

...den här veckan.
Så nu är jag trött.
Imorgon bär det av på mitt mammabesök; bara tre veckor sedan sist men jag har bytt helg med min syster, för nästa helg ska jag på spinn-work shop.
Jag tar bilen till mamma.

Stickat något?

Jodå, på min duck egg kofta (tror färgen hette så, duck egg...garnet är Rowan feltet tweed) och det går galant, inga bilder på det just nu.Och på en varannan-för-annan-mössa i akryl (ibland är jag inte så principfast, faktiskt!) Mycket trevligare garn den här gången, glansigt och mjukt.Nu har jag läst bloggar en stund och känner mig redo för sängen, ska bara ladda iPoden inför helgen med de första skivorna av Ninni Schulmans Flickan med snö i håret. Vet inte om den är bra men jag hoppas!

Trevlig helg!

Man borde inte sova, när natten faller på...

Eller jo, det borde man väl...
Nåväl, jag lyckades dåligt så nu har jag gjort julkorten och måste dela med mig av mitt bästa adresshittartips:

birthday.se

För att se adresser måste man registrera sig men sedan, WOW!
Och alla dessa ungdomar som har flyttat ihop med någon vars förnamn man fått reda på men vad fanken heter de i efternamn och det känns inte artigt att bara skriva förnamnet...då klickar man på "På samma adress"
Eller dem som man i princip vet vad de heter i efternamn men gärna vill stava rätt, de dyker också upp även med det taffligaste stavningsförslag!

Väldigt smidigt, bättre än hitta och eniro tillsammans, tycker jag!

(Har idag sammanfogat själva-kroppen-delen på min ankäggsblå kofta som kommer stå så fint mot mitt grånande hår och provat och den satt finfint!
Åh, helt nya projekt och projekt som går bra, vilken boost det är för tillvaron! )

Så, nu då!

För mitt presentkort på Strikk köpte jag Rowan-garn, felted tweed. 50% merino, 25% alpaca och 25% viscose och det är ljuvligt att sticka. Jag hade tänkt mig en mild grå men föll för en gråblå nyans som heter Ducks egg. Det ska bli en kofta, hoppas jag!
Jag stickar också i vanlig ordning på ett par sockor i Frost. Jag har haft lite motflyt för jag skulle fiffla till hälen så tjusigt men nu rullar det på. Man ska vara försiktig med att börja tänka!
Det gröna garnet ska bli till en sjal till min svägerska. Det ska vara dendär modellen som jag första gången såg hos Rosenvante, långsmal i Fabel. Jag stickade den i mitt egen första hemspunna och jag älskar sjalen. Av den blå ullen ska det bli en likadan till min ena syster och av det röda till min andra syster! (Tror inte att de läser denna blogg!) Grass, Royal blue och Scarlett heter färgerna och är kanske lite väl enfärgade men jag har ju å andra sidan bestämt mig för att dra ned på flerfärgade garn! :-)
Måste nog lära mig min nya kamera lite mer men jag tror nog det blir bra. Sonen tycker inte jag ska ha datumet kvar i bild men jag tror det är alldeles utmärkt för mig med mitt sviktande minne...
Till middag blev det hemkokt kalops och äpplekaka till efterrätt!Till höger syns två krukor som jag drejat med egen tass! För tjugo år sedan, oklart om jag fortfarande kan!

I packtagen

Ojojoj, hur ska man packa för en sådan här resa?
Tandborste och kreditkort?
Nej, jag är en sådan där rackare till packare som vill ha med allting!

Nåväl, tänkte visa några saker.
Mitt rosa projekt är en liten bebiskofta. Den har ingen känd mottagare utan får bli ett varannan-för-annan-objekt men saken är den är att jag stickat enligt Tant Koftas underbara beskrivning och har repat så mycket koft-mod att jag bestämt mig för att göra en full size kofta till hösten.
Fördelarna här är för mig två:
För det första att jag slipper sy några sömmar alls.
För det andra vet jag ju att jag kanske tar lite paus från koftan och då brukar det bli så att jag stickar olika hårt före och efter pausen och så blir jag missnöjd och tappar lusten. På denna modellen kommer ju inte det att märkas på samma sätt.

Jag gjorde en räd i gamla tidningar i våras och hittade då ett uppslag om dubbelstickning och nu har jag provat. Detta blir en vit silkes-grytlapp med ett grönt bambuhjärta OCH en grön bambu-grytlapp med ett vitt silkeshjärta. Det går inte så snabbt men är inte svårt och blir himla fiffigt. Borde gå att göra riktigt fina mönster, man kan nog använda korstygnsmönster. Eller finnväv?

Av en ganska provocerad slump (!) hamnade jag på KarMa garn i Torslanda. Linnéaffären har tydligen stängt och där tyckte maken bestämt att jag behövde det här garnet.Åh, så rätt han hade! :-)
Där fanns mycket mer och har man vägarna förbi är affären verkligen värd ett besök. Fast de har ju förstås en webshop också! Rea var det också, 20% på det som jag köpte.

Troligen blir det lite stillsamt på bloggen nu, när jag är ute och reser men kanske inte alldeles tyst...

Sommarvärme

Fortfarande mycket på jobbet... :-(
Idag var jag dock och hängde blommor på en nybakad student, alltid en liten utflykt.

Middagen bestod av salladsingredienser som jag serverade i olika skålar på köksbordet; alla fick ta det de gillar bäst och sätta sig på valfri plats med sitt byte! Själv hamnade jag i solen på balkongen. Skönt!

Jag har inte tid att blogga nu men ville visa min dragspelsbaskerDottern bär den och är lite intresserad av att kanske bli ägare. Jag köpte mönster och garn från Garnkorgen; garnet är tvåtrådigt Visjögarn från Östergötlands ullspinneri, stickor nr 3.Ren och enkel stickglädje från varv ett men så undvek jag vissa tråkigheter med list; istället för att sticka aviga maskor i åsarna vände jag helt sonika på hela grejen och stickade rätt från avigan. Och jag klippte inte av den färgade tråden och jag ökade inte där jag skulle och stickade en ås mindre än beskrivningen sa.

Jag har spunnit lite till. Blev lite för ivrig och tycker inte att den nya omgången är min bästa hittills utan den kommer på andra plats...lite ojämnare än jag gjorde den första halvan. Men när jag tvinnat ihop dem kommer jag ha världens bästa garn!Tack för alla snälla, uppskattande kommentarer jag fått! Jag har övat men lite känns det som fusk för nu kommer liksom garnet av sig självt, kan ge mig sjutton på att det ligger inuti tussen på något finurligt sätt och liksom bara rullar ut sig...
Till sommaren ska jag blir lite mer vän med min spinnrock men just nu är jag väldigt glad i min slända!

Och så har jag, som har sådan koftskräck beslutat mig för att ta itu med det med; har köpt jättefint häfte från Tant Kofta och ska sticka en liten en. (Nej, ingen bebis på gång här, varken jag eller någon jag känner...tror jag...)
Fint och tydligt häfte som kom bumselibums! Tusen tack, Tant Kofta!

Jag har lyssnat på Dödergök av Katarina Wennstam, lika bra och otäck som Smuts.
Nu vilar jag mig med De ensamma av och med Håkan Nesser, alltid finurligt och lite tokigt och lite tänkvärt och välskrivet och välläst!