Nu är det gott att leva!

Midsommaraftonens ruskväder verkar ha dragit förbi och idag har vi hunnit med en liten utflykt, trimning av gräskanter, klippning av gräsmatta, dammsugning i stugan samt ett bad i sjön.Bildbevis! :-)

Nu sitter jag i hängmattan och njuter av koltrastens sång och den goa värmen som kommer efter ett riktigt kallt bad, för så var det, SVÅRT kallt!

Imorgon kommer dottern till stugan, kanske har hon badkläder med, i så fall ska jag bara titta på ! :-)

Ikväll ska inviga nya grillen om vädret vill. Det är ingen skrytgrill, 199 kr på Jula. Gamla grillens ena ben hade rostat...

I alla fall så hinner man ju sticka en del när vädret är dåligt. Ernstine är klar:Hade jag varit lite mindre ivrig att pressa det sista ur nystanet hade jag kunna maska av lite generösare och den kunde, paradoxalt nog, blivit större.

Så har jag avslutat ett par helt vanliga raggsockor i Järbo:Min erfarenhet av Raggi är att sockorna har en tendens att töja sig så jag har stickat dem väldigt nätta, precis efter foten.

Inget onödigt garnspill här heller:Jag fick något ryck i våras och köpte ”nålar” från Kni Pro De är riktigt bra att fästa trådar med när garnet och stickningen är hyfsat grovt, det är tippen som gör det hela så smidigt!

Leather and lace

Sjalen är snart klar, är i det där läget att jag stickar så snabbt jag kan för att bli färdig och det finns ingen vila i det. Återigen den där halvtrista upplevelsen av att nystanet är vackrare än garnet blir uppstickat...Bakom ligger det blivande sittunderlaget. Det kommer bli supertjockt och dessutom tänker jag sätta på en bottenplatta av skinn. Köpte en bit för 16 kr. Jag inser att det kommer bli svårare att tvätta underlaget men handen på hjärtat, det gör man ju inte så ofta i alla fall?!

För mig är "Leather and lace" en låt som Lee Hazelwood sjöng i duett med...Nancy Sinatra (?) på 70-talet men jag tror att det finns en yngre generation som tänker på en helt annan sång. Den vet jag inget om... :-)

Mjölksjal, FO

Nu är äppeltiden över för mig...
Sitter här och snörvlar.
Såhär är det; som björkpollenallergiker är mitt värsta bekymmer att jag inte tål äpplen, så kallad korsreaktion.
Under pollensäsongen preparerar jag mig med tabletter, nässprej, ögondroppar och "astmainhalator" och sålunda rustad kan jag njuta av våren OCH äta äpplen.

Tyvärr har allergimedicinen en biverkan, långvarigt bruk kan göra en folkilsken (!) så när björken haft sin våryra trappar jag ned medicineringen och så småningom tar alltså äpplesäsongen slut.

Så nu snörvlar jag allergisnörvel och ska inte slarva mera!

Mjölkfibersjalen blev klar:Jodå, den är väl ganska fin men tyvärr luktar den sur mjölk... Kanske släpper det om jag tvättar den? Någon som har erfarenhet av mjölkfiber?
Stämde min beräkning? Ja, tillräckligt bra: Sjalen blev i osträckt skick 38 cm, inte 40. Men då har jag en liten dutt garn kvar och avmaskade med dubbel tråd (vilket svarar mot 3-4 varvs garnåtgång det vill säga ungefär 1 cm)

Jag har i alla fall bestämt mig för att inte köpa mer garn som är tillverkat av något som går att äta, ull är bra, varför krångla till saker och ting?

Mina tomatplantor har vuxit så det knakar i hinken:Blommar gör de också!

Mental note to self:

1) Ernstine får nog bli Tulippa...fast garnet har alltid lockat mig för det påminner om luktärt! Och lite om tulpaner. Som mönstret!

2) Brorson behöver dubbelstickat, trekantsmönstrat, tovat sittunderlag...

3) Nuvarande sjal-in-progress är 32 cm mitt bak. OM min tokiga beräkningsformel (som ska gälla alla trekanstssjalar!) funkar så räcker garnet till 40 cm. Nu gäller det att sticka på för att stilla nyfikenheten... Garnet är mjukt och lent, vackert på nystanet, fult stickat. Påminner om 70-talets basfärger brunt-orange-gult vilka jag såg nog av då det begav sig. :-)

4) Äntligen har jag fått kläm på hur sniderierna i Hagakyrkan ser ut, det får bli mönster på nästa sockpar...(Det är inte alltid en skolavslutning kräver ens fulla uppmärksamhet...)

Tillägg:

5) Kattkorgar...

Fredagskväll med katten

Hon är väldigt sällskaplig, Lilja! Kanske för att hon inte är hemma hos sig själv?
När jag varit iväg till biblioteket mjauade hon anklagande och tittade på mig som om någon större "katta"-strof inträffat. Så fort jag sätter mig i soffan sätter hon sig antingen i mitt knä eller på kudden bredvid mig, tvättar sig noga, suckar djuuupt och krullar ihop sig. Reser jag mig reser hon sig, mjauar irriterad och driver omkring en stund tills jag sätter mig igen. Nu har jag egentligen lust att borsta tänderna men har jag hjärta att störa?
Parketten blev väl liiite finare men jag tycker nog att texten på flaskan var lite överdriven...

I alla fall gav jag upp Ernstine 1.0 och är nu i full gång med Ernstine 1.1:Det blir nog inget av den heller men jag lär mig en hel del och så här jag kul! Therese tipsade mig om att googla efter idéer om hur jag ska få ihop mina mönster och det är en utmärkt idé!

Imorgon ska jag hämta upp packlådorna maken hittade i källarförrådet och börja packa garn och pysseljox. Då kan jag flytta min pysselhurts och feja elementet, väggen bakom och djupskrubba parketten. (OM pysselhurtsen får följa med till nya adressen (som inte är spikad ännu, men just nu hoppas vi mycket på S-gatan!) ska jag pyssla (!) om den lite; sandpapper och lacka, kanske?
Det hade varit käckt om jag kunnat tömma och flytta gråa hyllan också, men de kartongerna står på arbetet... :-(
Kanske får jag någon genial idé imorgon som att slänga bort böckerna, packa dem i kassar eller
helt enkelt bara stapla dem?! :-)

S-gatan? Liten fin lägenhet med balkong, tillräckligt centralt för att göra maken glad och tillräckligt många träd att titta på från föntren för att hålla mig nöjd...Modernt stuk med garage i källaren och vettig tvättstuga som man kan åka hiss till. Låg hyra! :-)

Solig klämdag!

Nu har maken och sonen åkt iväg till stugan, jag är kvar i stan och vaktar katten. Det är nästan som att ha en bebis igen. Men väldigt rart!
Häromdagen skrev jag ut några papper och jag har aldrig sett någon vara så intresserad av ljudet och det framkrypande papperet. Jag skrev ut några extra bara för att roa min gäst!
Det blir inte mycket stickat för jag har fastnat i min spetskonstruktion. Jag förstår idén men hur jag bär mig åt så blir det plötsligt för mycket maskor...eller för få. Så förenklar jag min idé tills dat är en rutig tråkighet eller så blir det redan väldigt välkända mönster. Men det är fortfarande roligt och frustrerande! (Arbetsnamnet Ernestine är kvar. Jag hade en skolkamrat som hette så och dessutom hette min morfar Ernst, därav detta inspirerade namn!)

En plan med att jag är hemma (utöver själva kattvaktningen!) är att jag ska fortsätta att sortera och rensa. Men det känns inte som rätt dag, jag är liksom sentimental och tänker att barnen kanske vill ha när de blir stora och liknande trams...
Och inte är det rätt dag att putsa fönster på fjärde våningen med en vit panter i lägenheten. Funderar på att röja en bit parkett och prova min nyinköpta Wax?! Oh, joy!

Men maken kom faktiskt med ett konstruktivt förslag; Packa ned sådant du VET ska med!

Så idag ska jag :
1) promenera till biblioteket och lämna tillbaka lite böcker
2) skrubba och vaxa en bit parkett
3) packa garn, det måste jag varit det maken tänkte på?! Och skulle jag råka packa för mycket och för tidigt så går det ju att köpa nytt! :-)

(TRE försök för att ladda ned dessa två bilder...)

Kattvakt, nystart och gammal hemlig plan!

Här sitter jag med en katt i knät. Det är varmt och mysigt!
Lilja verkar också tycka att det är okej för hon blundar, spinner och ligger tungt, men hon var inte glad för ett par timmar sedan när matte, dottern, knallade ut genom dörren med sin stora väska.Lilja anade att något sådant skulle hända så hon satte sig på iPoden för den har ju matte alltid med, då blir man inte kvarglömd: Planen funkade inget vidare och vi är alltså kattvakter.
Det är svårt att fota denna kisse:
Men, kära dotter, om du har tid att läsa bloggar; här är en nytagen bild på din tratt-katt:


Jag kom en bit på vägen med Rosebud men eftersom jag inte lagt upp tillräckligt löst blev det små skålar längs kanten. Så kan jag inte ha det så jag repade upp för att inte upprepa det misstagen när jag nu startat igen. Denna gången lade jag upp kring 3 stycken 4,5 stickor fast jag stickar med 3.0. Lösare än så går det inte att få!

Sitter ensam (med katten!) för maken är på landet, dottern på resa och sonen på inspelning med sin orkester. Men jag har att göra; ska ta itu med att betala räkningar, arbeta med en lite sak som måste vara klar imorgon och sedan ska jag runda av morsdag med att tvätta en veckotvätt... :-)

Var en sväng hos mamma och ville inte ta med Rosebud, för koncentrationskrävande stickning så jag hystade ned det tokigt mjuka mjölkfibergarnet med planen att att göra en slätstickad enkel scarf...men sedan var jag lite vaken på natten och fick en idé till en tjusig kant vilket så småningom svällde till något mycket mer och plötsligt mindes jag min hemliga plan från nyårsdagen 2010:
Att skapa ett eget spetsmösnter!
Ja,ja, "skapa och skapa" och "eget och eget"...låter liten pretentiöst för jag sätter nog mest ihop bitar av sådant jag gjort förut.
Första omgången är klar och det blev bra men inte inte fulländat, så jag gör en omgång till. Samma idé men lite justeringar! Tokigt roligt! Den ska få ett tjusigt namn så småningom men än så länge heter den Ernestine... :-)

(Blogger är verkligen trögt just nu, har fått lägga in bilderna en och en....)