Honneysuckle shawl är klar samt 22 frågor! :-)

Jag har blivit utmanad av både Sara och Rosenvante och jag tror nog att jag ska försöka besvara alla 22 frågorna (vet inte hur jag skulle välja?!) men kommer själv bara hitta på 11 nya frågor att skicka vidare till 11 bloggar! Det är nämligen så som utmaningen som jag blivit utmanad på ser ut.
Men det får nog bli imorgon för idag har jag vänt komposten och sängen ser farligt lockande ut...

Ville bara skryta lite så här i vårens tid med min färdiga sjal:Passar på att prova "Extrastor" bild för att skryta extra mycket! Imorgon blir det bild på den när jag tagit loss den också men nu får den vila och sträcka sig under natten. Precis som min rygg och jag...

Hmm...

Skulle rensa lite på min blogg men känner mig så motvillig att ta bort SYTYCK-loggan...
Är det redan slut?! Suck...

Min koreografi; SYTYCK, beskrivning

SMS-vanten PENSÉ

Garnförslag: Vitt Fabel, lila och grönt Debbi bliss, baby cashmerino
Stickor: Strumpstickor 2-2,25 eller rundsticka med 100 cm kabel

Vanten stickas från toppen och under vägen finns ett antal fria val, förstås!

Börja med att lägga upp 14 maskor såhär. (Jag visar med tvåfärgat garn så att det syns lättare hur det ska bli. Min gröna ände är sluttampen, den vinröda den jag ska sticka med! På bilderna håller jag i stickspetsarna eftersom jag fotograferade själv. Stickorna är också onödigt brett isär för att det ska synas bättre, allt för pedagogiken!)) Börja en bit in på garnet!
Lägg en ögla kring den ena stickan:
*För nu garnet om vardera stickan, ovanifrån, utifrån och in.
(Ja, skärpan ligger en anings fel...!)
Vrid ändarna om varandra och de första tre maskorna är på plats.
Upprepa från * till det är 14 maskor på den ena stickan och tretton på den andra.
Trä garnet en sista gång så att det nu är 14 maskor på varje och så att du har den långa tåten ytterst att börja sticka med!

Varv 1: Sticka ett varv runt om hela.
Varv 2: Sticka 2 maskor, öka genom att lyfta garnet mellan två maskor, vrida till en ögla och sticka. Sticka 11 maskor, öka en. Sticka tre maskor, öka en och sticka sticka 11 och öka en. Nu borde det vara 32 maskor på stickorna.
Varv 3: Öka inte på detta varv men börja med mönstret enligt diagrammet nedan, börja vid O. Den lila maskan vid kanten är just kantmaskan och den lila markeringen i mitten är bara där för att markera mitten.
Varv 4 och jämna varv: Öka som ovan tills varvet består av 52 maskor.

Sticka tills vanten når väl ned i tumgreppet. När du är där stickar du två maskor från kanten som vanligt. Sedan stickar du 9 maskor (färre om du har tunna tummar och fler om du har breda tummar!) i garn med avvikande färg. För tillbaka dem på vänstra stickan och sticka över dem enligt mönsterdiagrammet.

Mudd: När vanten är lagom lång, när den når nedanför handflatan stickar du resår, en rät en avig. Jag gjorde min vit men det är förstås efter tycke och smak. 5 cm ungefär kan kanske vara lagom.

Snölåset: Sticka ett varv med räta maskor. Öka en på var sida om mittmaskan, det vill säga *sticka tretton maskor, öka en, sticka en och öka en och sticka sedan tolv maskor* upprepa från * till * samt sticka varvet ut. Sticka ett varv till med räta maskor men öka inte.
Sticka tre aviga varv, öka på samma sätt på vartannat så att det bilas en kil av ökade maskor
Sticka tre räta varv, öka på vartannat.
Byt färg, sticka tre aviga och tre räta men nu behöver du inte öka mer om du inte vill ha jättekrås!
Byt färg igen, tre aviga och tre räta. Maska av. (Gör ingen spets, snölåset blir snyggare utan!)

Tummen: pilla ut den olikfärgade tråden, plocka upp maskorna som dyker upp och dessutom ett par i varje sida av tummen så att det inte bildas hål. Sticka runt, runt tills du är framme vid tumleden. Gör då ett knapphål på tummens insida enligt följande:
Sticka två, tre maskor på insidan. Maska av sex, sju maskor och sticka sedan vidare. På nästa varv lägger du upp lika många som du maskade av och stickar sedan runt, runt igen tills tummen når nederkanten av nageln. Börja då minska på vartannat varv genom att sticka ihop två maskor i vardera kanten på både tummens insida och utsida (= 4 maskor mindre för vart minskningsvarv).
När det är 6-8 maskor kvar klipper du tråden och trär den igenom maskorna.

Fäst alla trådar.

Gör nästa vante men tänk på att sätta tummen på andra sidan!

Nu orkar jag inte mer; hur lägger jag ut själva diagrammet! HJÄLP!

Måndagen den 21 december, SYTYCK, sammanfattning och vante

Här är nu SMS-vanten PENSÉ.
Det är blandade känslor; jag är orimligt stolt och nöjd och samtidigt inte så imponerad...

Men nu tar jag allting från början:

I augusti, efter semestern började jag till min stora förvåning blogga. Ganska snabbt klickade jag mig fram till SYTYCK och förbluffade mig själv igen genom att anmäla mig...

Väntade förfärad på min utmaning och ÄLSKADE den när den kom! Precis rätt, kände mig så sedd! Utmaningen var stor nog, men jag slapp sticka spets!

Jag bestämde mig snabbt för vad jag ville göra och jag brann för mitt projekt!

Så under hösten har jag stickat och tänkt, börjat om, bytt garn, stickat igen, grämt mig, vilat och startat om. Och bloggat och jublat och gnällt! (Min etikett är Utmaningen...)

Och nu har jag en beskrivning och en enda vante och någon mer lär det inte bli eftersom jag drabbats kraftigt av SMS; Second Mitt Syndrome. Inte helt konstigt med tanke på de svåra slängar av FMS som jag haft under hösten. (First mitt syndrome...)
Såhär blev det:Från handryggenTumsidan.Man kan SMSa med vanten på......för det finns ett hål i tummen! :-)
Snölås......eller krås!Men hur blev det här; smög det sig in lite spets?!

Jag tycker inte riktigt att mönstren passar ihop och jag är inte nöjd med den gröna färgen. Men jag är orimligt nöjd med
*att jag lärt mig loopa magiskt,
*att jag lärt mig använda bloglines,
*att jag har så många kul bloggar att läsa, numera,
*hur den översta blomman inramas,
*att jag lärt mig sticka så mycket bättre med två färger (Jämför lila del med grön del!),
*att jag startar vanten från toppen,
*att det gick att göra blommorna som jag ville,
*SMS-tummen,
*snömudden (eller kråset!) som jag inte kunde låta bli att avsluta med en antydan till spets...

och jag kommer att sätta upp vanten på väggen som ett utropstecken för att påminna mig om att fortsätta göra saker jag inte kan!!!

För medan utmaningen pågått har jag hittat en massa spännande stickbloggar, både inom och utom SYTYCK, massor med spännande inspiration, mod, stöd och idéer!

Så resultatet av den här höstens utmaning är att det som jag är mest ivrig på att sätta igång med nu när SYTYCK tar slut är det som jag fasade mest för från början; jag ska tränga ned fötterna i tåspetsskorna, snöra på toton och börja dansa balett! Har en trestegsplan klar...

Tack Lisa, för en härlig utmaning, tack alla medutmanade för er generositet med era projekt och allt annat och tack för stöd och uppmuntran, särskilt när jag vacklade!
(Jo, beskrivningen kommer i morgon...)

Lördagen den 19 december, härliga ledighet!

Vaknade utsövd, mitt i en elak dröm där jag tog kakor från en liten pojke...borde kanske inte erkänna sådana drömmar?!
Sedan skulle maken och jag åka till Maxi men insåg att om det verkligen skulle vara -11 grader på landet vore det nog bra med en tur dit, titta till båten och avloppet och frysen.

Så här kommer en fråga till fysikintresserade; Det tar 2 timmar att frosta av frysen när det är normal rumstemperatur runt frysen, hur lång tid tar det om rumstemperaturen är 5 gader?
Har inget svar på detta, öppnade den tömda frysen på vid gavel och satte en aluminiumform vid utrinnet...

På vägen var vi inne en sväng på Kinna garn. Kan rapportera att de nu har Knit Pro av alla de slag.
Jag köpte sockgarn till till sonens pansarsockor och Regia till sockor till O´s son som ska bli storebror och till bebisen. "Lika samma" kan nog vara kul, hoppas jag, när man just blivit stolt storebror. Men är Regia alltid sådär dyrt, 52 kr?!

Och så stickade jag på utmaningen.
Är nöjd med att det går lättare med bladmönstret. Tycker inte att det blir så fint; det gröna garnet är för ljust, bladen för stiliserade i jämförelse med de ganska naturtrogna blommorna... Men vad tusan! Det blir ju en vante! :-)

Onsdagen den 16 december, hur det går med SYTYCK?

En sak i taget...
På lördagskvällen var centrala delarna av London invaderade av tomtar. De täckte delar av Trafalgar square och täckte delar av fundamentet till Lord Nelsons pelare (jag blandar väl inte ihop platser och gubbar nu, väl?) och lejonen runt om. Många var hyfsat bladiga och det kändes smått absurt!

Sista dagen i London var vi på Carnaby street och såg en massa medelålders herrar med vespor som var grymt julpyntade och så köpte vi conversekängor till dottern, grafitgrå med rosa foder.
På väg från Carnaby street gick vi förbi en musikaffär och fick syn på en blå gitarr i halvstorlek som dottern blev väldigt förtjust i. Ägnade en del tid åt att fundera på om den gick att ta i handbagage eller hur man checkar in en gitarr och checkar ut en påse blå vedflis...

Till slut var det dags att ge sig av mot Heathrow och det gjorde vi en smula sent (med facit i hand) och eftersom vi dessutom fick en del oflyt på vägen resulterade det i en förfärlig språngmarsch genom flygplatsen. Men det som till sist räknas är väl att det blev lite medflyt vid incheckning och säkerhetskoll och att städpatrullen varit sen att städa planet, så vi hann...

Bilderna i mina Londoninlägg är tagna av dottern; det är därför de är skarpare och bättre än vanligt. Hon är en bättre fotograf och har en bättre kamera. Min vanliga kamera var i Stockholm och Uppsala med sonen och där blev den kvar... men vänliga människor hade tagit tillvara på den och den ligger nu på posten och väntar på att bortresta maken ska komma hem och lösa ut den. När jag har den i min hand igen så kommer jag kunna visa blider på mina amaryllisknoppar, har ett helt gäng som kommer stå i praktfull blom till nyår, tror jag.

Jag bröt mitt garnstopp men har stickstopp, hört något så tokigt?!
Måste fokusera på jobbet och däremellan är det andra saker som pockar på så när jag är klar med dagens uppgifter är det sängen och sudoku som gäller...

Men jag har en plan, tajmad och klar, och jag kommer fullfölja! :-)

Fredagen den 4 december, etappmål 1

Så, nu har jag stickat färdigt penséerna, dags att börja på stjälkarna, men det får bli otra vez! Tum-markeringen är instickad också.
Det finns två fel som jag vet om (!) men inte bryr mig inte om, har tränat en del på "good enough"-tanken.
Detta är i alla fall läget nu, troligen tar jag tag igen på måndagkväll:

Torsdagen den 3 december

Nu slår pulsen lungt och jämnt, luften räcker och det är spänst i stegen, för att fortsätta idrottsmetaforen. Kort sagt, nu känns det bra!
Och det är gott om tid, eller hur? :-)
Här kommer en gladlåt för alla som behöver hoppa upp och RUSka om kroppen och mjuka upp sitt- och stickmuskler! (Du kan dansa loss ordentligt för det finns ingen kul video att titta på!)

Onsdagen den 2 december, ...och här är den!

Fast nu måste jag gå på spektakel i kväll (Jodå, det blir SÄKERT kul!) så jag hinner inte sticka... i ren frustration gick jag in och pillade med min besöksräknare igen, jag är inte precis den som ger sig! Så nu kan man se ONLINE JUST NU! Antagligen är det som mest en i taget men lite kul var det allt att lägga in! (Lättroad, jajamän!)

Men stickningen går bra, det lilla jag hinner.Övning ger färdighet för det går mycket bättre nu eller som vi sa i Uddevalla "Nu börjar det likna sig!" (= nu går det bra!)
Nöjd till slut med kanten och jag stickar så väldigt mycket jämnare nu med de två trådarna. I bakgrunden syns närmast föregående version, nr 5 skulle jag tro...
Tack ni som hejat på mig!

Tisdagen den 1 december; det är en dag i morgon också...

Stickade och tänkte på någon triumferande formulering om hur bra det gick, och det gjorde det ju också och jag ÄR nöjd men se en sådan liten plutt jag åstadkommit!
Nåväl, nu ska jag sova, och jag HAR startat!

Tisdagen den 1 december, frestelse...

Tätklungan har gått i mål. Fötterna är blytunga och jag har värsta backen framför mig. Det svider i vaderna och piper i lungorna. Men jag ska fullfölja, jajamän! Ligger längst bak och vet att jag inte ens kommer komma in på bra tid, kanske sist, men över mållinjen ska jag! Så plötsligt svänger nr 5319 av banan! Sätter sig ned vid kanten och låter luften strömma in i lungorna och jag fylls av häftig avund! Så skönt! Vilken lycka att slippa sätta den ena foten framför den andra... men jag ska ju fullfölja...

Jag tror inte att någon slutar SYTYCK-utmaningen lättvindligt utan det är ett beslut som växer fram.

Men min latmask får några förskräckliga utbrott när den inser att jag faktiskt skulle kunna hoppa av! "Gör det! Gör det!" piper den, rakt i örat på mig. "Då kan du genast börja på regnbågsmössan och pippi-tröjan!" lockar den. "Strunta i de där dumma vantarna!" , "Fula, dumma vantar!"

Men jag har helt enkelt inget bra skäl! Har inte fått en massa extra att göra, är inte oväntat extra trött, har inte blivit sjuk, har inte tillräckligt ont i armen och gillar fortfarande mitt projekt!

Jag har enbart en extra svår släng av startovilja och en ovanligt lumpen, listig och lismande latmask! DET duger inte och jag skulle ångra mig om jag bröt!

SÅ; när jag tryck på "PUBLICERA INLÄGG" är det marsch pannkaka raka vägen ut till stickningen! Och inga undanflykter nu!

Måndagen den 30 november; Hur svårt kan det vara?!

Jag är i förnekelsestadiet men faktum är att jag har lite svårt att ta itu med utmaningen och påbörjade därför en bebismössa, en slätstickad hjälm som i princip är kul att göra. Ursprunget stickar man fram-och-tillbaka men eftersom jag inte gillar att sy har jag gjort om den så att jag kan sticka runt, runt. Den blev såhär:
Jag gjorde I-cord-snoddar, det hade troligen gått fortare att göra dem en och en men det var lite kul att göra båda samtidigt.
Sedan var det dax för utmaningen men så kom jag att tänka på att den går ju inte att sticka på på spårvagnen och så ska jag till mamma igen så det var nog bäst att jag påbörjade ett nytt varannan-för annan-projekt; en rosa hjälm. (Höhö! Tala om att snacka omkull sig själv! Lättlurad!)
Mönstret är sådant att man i princip stickar 14 maskor, minskar 2, stickar 15 maskor, ökar 2, stickar 10 maskor, minskar 2 och så likadant fast tvärtom... och det gick bra på första hjälmen men på hjälm nr två blev det omöjligt; 15 maskor blev 16, 10 blev 9 och mina försök att rätta till efterhand gjorde enbart att 14 blev 13 och så vidare...
Äntligen en anledning att skaffa sig lite stick-bling-bling!
Panduro liggar bara lite off-road på vägen hem (i alla fall om jag sedan tar bussen!) så jag gick och köpte material till stickmarkörer, fem silvriga och 8 guldiga.
Den rosa hjälmen kommer nu bli tillverkad med stor precision och jag tycker att den ser ut som en sådan sak en magdanskerska kunde haft om höfterna att pingla med medan dottern tycker att den ser piercad ut (man har väl lite olika referensramar och jag finner det svårast att förstå var jag får min ifrån...):
Och här satt jag och drömde om att sticka skira, ljuva, komplicerade sjalar...Haha! En liten knäpp på näsan från stickgudarna, kanske! :-)
Eller ett tips om att det är hög tid att börja sticka utmaningsvanten...
Si,si, mañana!

Tisdagen den 24 november, låååång dags färd mot natt

I dag arbetar jag till 20.00, bara för att balansera den i övrigt något smöriga bilden av min arbetssituation; stickar och bloggar på jobbet, jobbar på landet framför brasan...

Nåja, ville bara påpeka att jag i går tog det djärva språnget att låta "Handarbetskorgen" och "Cecilia" sammansmälta i "Cecilias handarbetskorg". Hyfsat nöjd och inte trillade jag ur Bloglines eller följarlistor heller såvitt jag kunnat se.

Stickade färdigt varannan-för-annan-pansarsockorna, ska visa dem på bild när jag fäst trådarna.

Nu är det utmaningen som gäller, BARA! Blir nog lite stressad av att det börjar bli så många och så vackra och SÅ STORA projekt klara och där sitter jag men min lille vante...

Torsdagen den 19 november, mycket prat och lite hockey?!

Jo, projektet..här är den i sin nuvarande form:
Lite hockey har det allt blivit! :-)

Torsdagen den 19 oktober, efter konserten

Sonen skötte sig och Av längtan till dig klingar fortfarande i huvudet. Sonen har ett ställe där han knäpper på strängarna och det blir farliga vackert tillsammans med de andra cellostämmorna och fiolerna!

Jag smet in på Biblioteket på kulturhuset Kåken (före detta Härlanda häkte!) och de hade andra stickböcker än mitt vanliga bibliotek, så jag lånade två: Sticka efter gamla nordiska mönster av Vibeke Lind samt Brita Wassdahls stickbok som delvis handlar om broderi med maskstygn.
Har kommer några bilder:


Jag måste säga att det nästan svindlar när jag tänker på hur mycket inspiration och nytt mod jag fått av den här utmaningen! Som spin-off-effekt från mitt lilla vantprojekt har direkt följt en stickning efter engelsk beskrivning och magic loop.
Mer indirekt har min to-do-list blivit betydligt mer varierad och massor av nya saker känns möjliga. Ungefär samtidigt som jag gå och mal på de tankarna så läser jag Josefins blogg och Thereses blogg, och de är inne på samma tema.
Ett stort tack och en kram till Lisa, som startade hela vårfloden!

Torsdagen den 19 november

Ojojoj!
Så lite tid det finns! (Nej, det hjälper inte alls att det kommer mer hela tiden för det kommer också dubbelt så mer att göra! Så det så!)
I går satt jag i alla fall med detta:
Jag har tänkt om kanten, för jag vet inte vilken gång i ordningen, och även lite ändringar på den gröna delen.
I natt när jag vände mig om för att somna om direkt hann jag i alla fall tänka att jag borde gjort diagrammet åt andra hållet; någon som vet hur man vänder ett worddokument upp och ned alternativt skriver i siffror upp och ned? :-)

Idag, direkt efter arbetet, hastar jag iväg mot Kåken, där sonen framemot kvällen ska ha konsert med sin orkester.

I kväll borde jag städa en garderob (det finns lite undangömt garn där också...) men framför allt kolla att begravningskläderna är redo; ännu en av mammas vänner sedan barndomen har gått bort. (Tänk ändå, mamma har haft ett gäng som hållit ihop sedan de var sådär 10 år! 75 år, typ! Jag har inga liknande långvariga relationer. Barndomsvännerna har jag definitivt ingen kontakt med. )

Bör packa också.

I morgon åker jag alltså på begravning direkt efter jobbet och sedan kör jag mamma hem och stannar hos henne över natten.

På lördag åker jag hem och tar vägen över Örby för att hämta hem alla mina kära amaryllislökar som legat där, mörkt och svalt sedan september.

Jag kan sticka lite i dag, i samband med konsertrepetitionerna och sedan på fredag kväll hos mamma. Gäller nog att packa ned både vante och varannan-för-annan-sockorna.

Måndagen den 16 november

Sov dåligt i natt så jag är seeeg idag.
Har bestämt mig för att inte köpa mer garn på ett tag, i alla fall inte så mycket...
Dottern vill ha filtade sockor/tofflor i grälla färger och sådant garn har jag inte. Sonen vill ha pansarsockor i vitt och sådant garn har jag inte heller.
Just nu är det SYTYCK som gäller, har kommit i gång och för första gången känner jag flyt. Som när man första gången får tag på en duktig hambokavaljer som niger till i rätt ögonblick så att man snurrrar runt lätt, lätt och det är roligt och det gör inget att musiken är Hambostinta i kortkort.

Trots detta är jag mitt projekt liiite otrogen; på fredag ska jag skjutsa min mamma hem till henne och stanna över natten; då är det bra att ha ett arbete som nästan sköter sig själv, lite mer hederligt schottisgung; så jag köpte en rundsticka 3,5 mm med lös 100 cm kabel idag för att sticka på ett par "varannan-för-annan"- sockor med magic loop. (Jo, jag är nog i det närmaste totalfrälst! Tre par sockor tog det!)
För att utnyttja resurserna på bästa sätt kommer detta bli präktiga stövelsockor med randiga skaft!
Snart ska jag lägga mig... ZZZZZZzzzz...

Söndagen den 15 november, Yes, sir, I can boogie!

Jo, nu är jag nöjd, så väldigt nöjd!
Lite fel har jag stickat men som det står på vår toadörr Shit happens!
Lördag kväll och stor del av söndagen i stugan. Liten utflykt till en magisk plats; Ekarebo kvarn. Liten väg, högvuxen skog och så runt kröken står den där, ett litet brungrått hus. Runt om ser man människors möda att bygga ränna och annat som hör till.

På vägen maskade jag av min julduk/basker och fasen också; det blir nog en duk! Jag har spänt upp den nu:
Den är faktiskt lite fotogenisk, för så fin som den ser ut på bilden är den inte men i alla fall inte ett dugg baskeraktig! :-D

Lördagen den 14 november

Varning, städning pågår!
Maken är iväg och handlar, ska lämna ett ton återvinning också.
I källaren snurrar tvätten, hälften i alla fall.

Ville bara säga att eftertankens kranka blekhet slagit till; gillar inte vantkanten, inte alls!
(Fred Astair lär ha varit en perfektionist; för passa mig så jag inte blir SÅ petig.)
Men jag börjar nog om i kväll...
Ska det va´så ska det!

Fredagen den 13 november

Nu går det som en dans!
Inte som en dans på rosor och knappast en tango på tulpaner men väl som en plie på pensé! :-)