måndag 30 november 2009

Måndagen den 30 november; Hur svårt kan det vara?!

Jag är i förnekelsestadiet men faktum är att jag har lite svårt att ta itu med utmaningen och påbörjade därför en bebismössa, en slätstickad hjälm som i princip är kul att göra. Ursprunget stickar man fram-och-tillbaka men eftersom jag inte gillar att sy har jag gjort om den så att jag kan sticka runt, runt. Den blev såhär:
Jag gjorde I-cord-snoddar, det hade troligen gått fortare att göra dem en och en men det var lite kul att göra båda samtidigt.
Sedan var det dax för utmaningen men så kom jag att tänka på att den går ju inte att sticka på på spårvagnen och så ska jag till mamma igen så det var nog bäst att jag påbörjade ett nytt varannan-för annan-projekt; en rosa hjälm. (Höhö! Tala om att snacka omkull sig själv! Lättlurad!)
Mönstret är sådant att man i princip stickar 14 maskor, minskar 2, stickar 15 maskor, ökar 2, stickar 10 maskor, minskar 2 och så likadant fast tvärtom... och det gick bra på första hjälmen men på hjälm nr två blev det omöjligt; 15 maskor blev 16, 10 blev 9 och mina försök att rätta till efterhand gjorde enbart att 14 blev 13 och så vidare...
Äntligen en anledning att skaffa sig lite stick-bling-bling!
Panduro liggar bara lite off-road på vägen hem (i alla fall om jag sedan tar bussen!) så jag gick och köpte material till stickmarkörer, fem silvriga och 8 guldiga.
Den rosa hjälmen kommer nu bli tillverkad med stor precision och jag tycker att den ser ut som en sådan sak en magdanskerska kunde haft om höfterna att pingla med medan dottern tycker att den ser piercad ut (man har väl lite olika referensramar och jag finner det svårast att förstå var jag får min ifrån...):
Och här satt jag och drömde om att sticka skira, ljuva, komplicerade sjalar...Haha! En liten knäpp på näsan från stickgudarna, kanske! :-)
Eller ett tips om att det är hög tid att börja sticka utmaningsvanten...
Si,si, mañana!

5 kommentarer:

Therese sa...

Åh så fiffigt, jag önskar att jag var så där kreativ, för stickmarkörer har jag a l d r i g tillräckligt av. Fina babymössor, jag borde sätta mig ner och sticka sådana eftersom ett litet bonusbarnbarn är på väg! Tack för tips på hur man kan göra det på rundsticka!

Rosenvante sa...

Tror nog du går och drömmer om att lära dig magdans, det är därför du har det tankarna. Du det finns säkert kurser i det vid dig, vi har det här och jag har provat, fast inte på kurs utan av en som gått kurs. Inte riktigt min grej, fast kul att prova.
Är din dotter piersad? Claudia har nu gjort i tungan, hu, säger jag bara. Hon fick inte min tillåtelse, men sin pappas och så är det tydligen 16 år på att få göra det. Jag blev bara ledsen att hon gjorde det utan lov av mig. Gillar inte att de gör i slemhinnorna. Men det är ju bara att gilla läget nu och inte gå och sura över.

Cecilia sa...

Jag tror att det skulle bli väldigt skojigt att se mig magdansa! Men det kanske kan vara nästa utmaning i mitt liv? När SYTYCK är över? :-)
Min dotter har sedan en månad en ring i mellanväggen i näsan (septum), med vårt godkännande. Jag tycker faktiskt det är fint nu fast jag var motig i början.
Det är trist att bli "överkörd", man vill ju gärna få säga sitt!
Två fördelar med tungan; det läker bra där och vill hon ta ut den så lär ju ingen se var den en gång suttit! :-)
Men medan jag skriver om det ryser jag ändå lite för jag skulle ALDRIG sticka ut min tunga och ta hål i den...

Cecilia sa...

Aldrig näsan heller, faktiskt!

Rosenvante sa...

Inte jag heller.