Sist jag skrev

 15 oktober…

17 oktober gick vi på visning på lägenhet vi väldigt gärna ville ha. 6 före oss i kön så vi var chanslösa. Trodde vi. 

19 oktober skrev vi kontrakt och 26 oktober flyttade vi in. Delvis. 

Nu är iaf gamla lägenheten såld och alla våra saker är här och vi börjar få ordning på mycket.

Vi har fin utsikt och trivs fantastiskt men det är mödosamt att flytta!

I alla fall stickade jag av garnrester Lettlopi ett sittunderlag. Rätt slugt att börja i ena hörnet och låta det bli så stort det kunde. Stickor 4,5 som var det jag hittade och sedan stickade jag i-cordkant och körde i 60°.

 

Inget värmer som nya sockor

 I ull, förstås. Ett nystan inköpt för den ovanliga färgens skull blev natt-tossor att ha i stugan.

Det mesta stickat som vanligt:från tån med magic loop. Lite resår under foten. Hällapp, förstärkt och sydd avmaskning

Dock en liten aning mönster på hela strumpan.

Precis ett nystan gick åt, tror det var raggi, i färgställningen banan, vaniljsås, sirap-smör-kanel-sås...

Babystickning med motflyt

 Inga barnbarn på väg men bland  dotterns vänner väntas smått. Stickade till första bebisen hur lätt som helst.

Den här andra gången blev mössan pytteliten, lagom till en tennisboll...

Vet inte varför jag stickade klart?

Stickade en ny, rimligt liten.

Stickade tågsockor, i drt närmaste troligen lagom till barnets mor. Var fokuserad på att det var knutar i garnet och till och med fäste alla trådar. Noll hjärnverksamhet.

Kanske inte storlek 37 men verkligen inget för bebis. 

Köpte nytt garn som visade sig vara något mörkare men nu har jag lyckats åstadkomma rimligt små sockor. Two shades of grey, men sockorna är ännu lite blöta så skillnaden är inte sååå stor.

Konstigt att det skulle krångla så!

Sockor till grannen

 Klart att grannfrun skulle ha sockor!

Ett par tjocka och ett par tunna!

Regnet plaskar på men vi tog ändå en promenad och kom förbi dansbanan vid kvarnen, med belysningen hoppfullt på. Ingen musik, ingen publik och vi hade stövlarna på.

Ingen dans idag.

Tävling hos Ewa!

 Egentligen är det ologiskt att tipsa om tävlingar, då får man ju fler och kanske duktigare medtävlare, men i alla fall:

Här finns tre kluriga frågor, en utslagsfråga och jättefina priser!

Men jag håller tummarna för mig!🤣

Ny slipover

 Jag köpte garn från Hedängens ull för 8 år sedan, det var tänkt till knästrumpor till folkdräkt. Det var dock aningen för grovt och strumpbäraren tyckte det var kliigt...

Nu är det en slipover, inspirerad västen Lily of the valley.

Jag är mycket nöjd!

Vävstol...ar

 Jag fick för mig att jag vill ha en vävstol och råkade köpa 3 st i en smäll.

En är ännu kvar i bilen, den är nog mest avancerad. 

En är en nätt bandvävstol, den funkar även om några krokar är lite rostiga...

Den jag helst ville ha saknar nog några delar, det står Glimåkra på den så jag har kontaktat dem. Skeden är rostig, så det får kanske åtgärdas. Svagt minne av att mamma använde svinto?

Kul om än en smula knäppt att köpa tre on a whim...🌞

30 mm regn från kl 18 och under natten men mer att vänta. Hopplöst odlingsår, torrt och varmt i juni, svalt och sollöst i juli och efter detta, syndafloden....men potatisen sväller snäl, löken har gått bra liksom morötter och palsternacka! Två tomater har blivit röda,  men blir det bara lite sol finns det gott om gröna, redo att rodna.

Dubbelstickad filt

 Jag köpte mycket för mycket garn när jag skulle sticka min färgglada riddari och dessutom en svart härva som jag inte använde. 

Detta har nu blivit en dubbelstickad rund filt, inspirerad av Tant Koftas Den runda filten. Skulle jag gjort om den skulle jag gjort möntren mindre. 

Gillar min riddari men filten är inte till ögonglädje för mig, trots att maken hävdar att den är vacker, men den är varm och saknar avigsida med flotterande

trådar, gott nog!

Pensionärssockor

 Den här våren är det en kollega som går i pension men hon har lärt mig att man kan kombinera rött och gult så hon får två par strumpor!

Strumpor till en god man

 Japp, jag har skrivit om honom förut, kollegan som satt på bassängens botten medan mitt (på den tiden) barn kämpade sig med för att "rädda" honom.  Barnets idrottslärare trodde att alla föräldrar självklart kunde lära sina barn att dyka på huvudet ned i bassängen och undervisade inte, han bara arrangerade testsituationen så både barn och vuxna kände sig misslyckade. Och missat livräddningsprov likamed F i idrott. 

Nåväl, denna mamman gav barnet "huvudvärk" på själva förödmjukelsedagen och bad kollegan (som också var simlärare) om hjälp. Och han hjälpte.💕

Men de som inte känner en sådan person, barn vars föräldrar inte törs eller kan?

Jo, jag är fortfarande, 10 år senare, lite upprörd. 😁

Här kommer i alla fall  årets födelsedagspresent till simhjälten:

Julpynt!

 Den här har drällt runt i pyssellådan. Lite olika tankar kring hur bollarna ska fästas och på vad, men plötsligt hände det! 

En metallring är lätt att öppna, på med bollarn och tada!Nästa gång ska jag använda ullgarn och mata bollarna lite mer fulla...

Har man tagit ett garn i båten får man ro det i land

 Ännu ett garn jag inte borde köpt, men jag ville verkligen ha ett som innehöll måååånga meter och som tonade från ljust till mörkt hela vägen.

Med en gång jag började sticka insåg jag tre saker.

1) jag gillade inte nyanserna

2) "garnet" består av fyra sytrådstunna trådar, knappt vridna runt varandra, svårstickat

3) tona och tona...efter ett tag kommer en knut på ena tunna tråden där en ny nyans knyts in

Nåja, plikt- och godtroget satte jag igång med en Revontulisjal, Norrskenssjal.

Efter en bra bit insåg jag att jag var totalt ointresserad av sjalen och avskydde första biten (grisskärt och vitt) och att ointresset och avskyn fått mig att sticka slarvigt så att det löpte ensamma tunna trådar som jag missat ett par maskor här och där...

Rev upp alltihop, lagade tunna trådar, slängde det grisskära och började om i mörka änden.

Jag räknade och stod i och påbörjade därefter en sjal som består av 5 tårtbitar av de sex som finns i en regelbunden sexhörning. Tappade lusten igen men nu har jag, tamejsjuttsingen, avslutat och är hyfsat nöjd.

Vet dock inte riktigt vad jag ska göra med detta? Inköpet skyller jag på covid-19-förvirring...

Snyggare nyanser, men samma usla 4-trådssystem...

Sunshine bonnet

 Jag har stickat två bebismössor.

Mössmodellen är trevlig, lite pillig att få till men genomtänkt beskrivning.

Jag började med den vita, med tanke på en liten nyfödd Ruth. Mössan blev fin men väldigt stor. Så jag valde nytt garn och en mindre storlek, men den blev stor den med så nu stickar jag tågsockor som Ruth kan ha direkt och lägger mössorna i skänkebort-högen. 

Det sjunker i UFO-korgen

 Jag brukar försöka hålla mig till svenska ord och uttryck, men UFO för unfinished objects tilltalar mig. Roligare än ännu ej färdiga projekt...

I alla fall, jag skulle ju sticka en halsduk till sonen och tror att jag först började med denhär, som nu är färdig.

Den är stickad i någon form av korgmönster, ca 4 nystan Drops Cotton merino, stickor 3,5.

Jag vet inte om sonen vill ha den, han använder den här, Dubbelstickad halsduk.

Den var borttappad som halfärdig stickning, några få ledsamma dagar trodde jag att jag skulle få börja om...men den dök upp igen, i bilens baksäte, om jag minns rätt!

Ännu ett avslutat projekt och en lärdom

 Jag tog itu med stora koftan!

Förata garnet köpte jag för säker 10 år sedan.

Började sticka, var inte nöjd med halskanten men stickade vidare. 

Insåg, några år senare,  att garnet inte skulle räcka, insåg att garnet inte längre tillverkades. Jagade fram två sista nystanen i denna världen.

Insåg att det var tunnare och ljusare än de första nystanen.

Randade nya och gamla garnet i själva koftan, blev bra!

Stickade om halsrigningen och blev nöjd.

Stickade ärmar smala som två sugrör.

Stickade om ärmarna,båda samtidigt, vill säga det, båda exakt samtidigt.

Mycket nöjd med, ännu knapplösa, koftan:

Här ser man mina nytvättade röda arbetsbyxor, som  bonus...

Lärdomen då? 

Jag rsndade inte ärmarna, den ena är huvudsakligen stickat i gamla och den andra i nya garnet och de är tydligt olika långa!

Jaja, tror nog koftan kommer värma och glädja ändå!

Smal sjal med i-cord-kant

Ännu ett tröstköp, Zauberball, edition 6, tror jag det hette. Härliga färger och jag köpte utan plan. 

Men nu är det en smalsjal som passar till min gröna linneklänning, min rostfärgade kofta och alla grå plagg i min garderob. Avmaskad med i-cord två gånger...första gången var jag nästan klar när jag upptäckte att jag tappat en maska precis i början...

All uppmärksamhet är bra reklam

 Så sägs det ju, det är bara bra om folk blir arga på reklam för då pratar de om produkten och sedan hoppar liksom produkten ner i shoppingkorgen....fast inte i min, jag försöker liksom bara köpa det jag behöver...

I alla fall...när jag var 6 år fick jag den första vaccination jag var medveten om. Mycket stolt och av sköterskan fick jag själva sprutan med mig hem. Trodde jag då och har nog inte senare reflekterat över. Det klart att det var en leksak men jag var stolt över den.

"Sparka inte i lövhögen, då kan du få polio" sa mamma, fast sedan sa hon att det  stämde ju inte...men ändå. Och dessutom var ju jag vaccinerad. Med den blå sprutan!

Polio är en ruggig sjukdom och för mig blir det dålig smak att kalla sitt spolföretag för

Avsiktlig referens  eller historielöshet ?

Nu har jag i alla fall bjudit på gratisreklam, men skulle jag behöva spola några rör skulle jag välja annat företag av ren tjurighet!

Vardagslyx

 Jag bor så fint! Vi har stugan med allt vad det innebär med skog och gröna ängar och odlingar och i stan har vi utsikt över soluppgången. Varje dag en ny vy!

Idag, kall februarimorgon såg horisonten ut såhär, en kort stund:

Ofta stannar vi till och säger till varandra "Du måste titta nu!" Och så har vi hållit på i 10 år...

Nähä, det här blev jag inte nöjd med

 För kanske 4 år sedan fick jag syn den perfekta vanten, stick-kit hos Tant Kofta, Vårtecken vantar av Born to knit

Ojojoj, så fina och när jag såg att de fanns med blå bakgrund...japp, jag slog till!

Och på den smickrande bild jag tagit ser ju allt bra ut. 

Men nej.

Jag har stickat både för hårt och för löst, tummarna är som små tunnor och de är dessutom skeva.

Avmaskningen i toppen är också skev.

Och sedan hade jag fått för mig att de skulle gå att tova lite lätt men efter ivrigt gnuggande med såpa ser de mest lite tufsiga ut.

Meeen, de kommer säkert värma bra och när jag känner den goa ullvärmen kommer jag nog förlåta dem!

Och så har ju lite garnrester i en korg, läckra som karameller. Får se vad jag hittar på med dem?

Utflykt hemma

 Jag har bott i Göteborg i mer än 40 år. Jag har åkt Paddan en gång, Operan en gång, Feskekörkan en gång.

En gång var jag inne i Skansen Lejonet, mäktigt och intressant, men inte en endast gång har jag varit uppe vid Skansen Kronan, trots att jag arbetat i närheten i mer än 20 år, förrän nu...

178 trappsteg upp från Haga.

Makalös utsikt och kanoner.

Våffelcafé son vi inte provade på, kanske nästa gång

Serpentinväg ned, på andra sidan.

Väl värt mödan, check på den!