Dagarna mörkna, minut för minut

Ja, hösten kom lite hastigt på. Igår var maken och jag och fiskade upp barn som varit på konserter och den ena, dottern, var genomvåt och natten var dessutom kolsvart. Höst.

I mörkret i bilen avslutade jag min diskboll/tawashi. Jag tycker det är rätt tråkigt att virka och jag får lätt ont i handen av det (håller nog för hårt i nålen!) så det blir nog inga fler. Men den är överraskande rivig, skulle kanske gå att använda som scrubbsvamp i duschen om man inte vill diska med den!
Jag gör en pytteliten sjal av mitt nyspunna tovgarn, den stickningen får följa med till mamma, åker direkt efter jobbet idag.
Med på resan följer också mina super-rosa tjocksockor, de ska få istickad häl. Detta är en hälsort som jag värjt mig emot till någon (?) bloggade att de är fiffiga för att det förstås går att sticka i nya hälar när de gamla tagit slut!!! Måste provas!
Efter besöket hos mamma blir det kräftkalas med grannarna på landet på lördag, så jag har en del sticktid på tåg och buss, både idag och imorgon.

Ont ska med ont fördrivas, kanske är det rätt metod att börja dagen med honung och i ren vämjelse över det söta äter man inte mer på hela långa dagen... :-)

Funkar det med dunderdrycken? Vet inte, drack en enda gång och det var på kvällen. Orkar inte greja med sådant FÖRE frukost och i efterdyningarna av en skön sommar är faktiskt sötsuget väldigt litet just nu.