måndag 19 mars 2012

Sanningens minut...

Jag har varit produktiv
Smalsjal, före blockning:Lite plisserad känsla, sådär. Egentligen blev den kortare än jag ville, tydligen bör man tänka på att kanske öka 5 eller 6 maskor istället för 4 om garnet är tjockare?
Under blockning:Nu blir den ju lite längre förstås men också slätare...

90 m och 38 g respektive 6 g och okänt antal meter hemspunnet:Det lite större nystanet är 50% alpacka från Torestorp och 50% ull från en Hulta-flicka.
Helt olika spinnupplevelse, den lena, lena alpackan och den spänstiga fårullen! Det lilla nystanet är mitt försök nr 2 med Navajo-tvinning med resterna från det andra garnet. Det löpte bättre denna gång, jag tror att jag gillar det! Ska bara lära mig först! :-)

Vad är det för sanningens minut, nudå?
Jo, det ljuvliga garnet och det fina mönstret jag vann hos Rosenvante fötjänar ett bättre öde än att bli färdigstickat...i storlek 15.Eftersom jag är rädd för att hålla igen för mycket har jag hållit igen för lite och jag kunde lika väl använt stickor 7... Jag har vetat det ett tag...men levat i förnekelse...
Men nu är jag redo att repa upp!
Börja om från mudden!
Yessiree!

Då kan jag ju passa på att sticka rätt på mönstret, också. Och tänk så mycket bättre jag blivit på att sticka med två färger, det kommer att gå som en dans! :-)

3 kommentarer:

Rosenvante sa...

Ibland vill jag ha sjalen riktigt lång och ibland kortare, då är det bra med olika storlekar. Så även om du tycker den är kort nu ska du se att den kommer att passa precis till nått ska du se och då är du glad att den blev som den blev.
Det är lite speciellt eller hur, att få sticka av sitt egna spunna garn? På söndag om det vill sig och sjukdomar håller sig borta, ska jag få följa med till en gammal dam på sudret och lära mig spinna, hon har dammat av en gammal spinnrock som jag skulle få låna, gulligt va? Det är min spinnarvän som lärde känna henne när hon ville få sin hunds hundhår spunnet och så fick hon läras sig spinna själv på köpet. Det ska bli så kul att få prova och kanske i framtiden kunna själv också.
Jag har gjort ett par vantar till, ligger här o dräller nånstans, ska bara fota dem, men jag saknade det där underbara garnet. Vissa vantar passar liksom bara med vissa typer. Dessutom gjorde jag mina 3-färgade, gissa om jag ångrade mig. :)
Lycka till nu med omstickningen.
Kram

Lilli sa...

Oh, så härligt med eget spunnet garn! Då har man säkert en speciell känsla för det :) Ja, Rosenvante har en massa fina mönster på vantar och muddar. Det blir säkert jättebra när du omstickar mudden, men det kan kännas trist att behöva ta upp mycket. Förstår precis :) Men du har ju i alla fall fått lite övning på mönstret då (man måste se det hela positivt, eller hur?)så det blir säkert superbra nästa omgång! Tack för din förkylningshälsning!

Bluewhiskey sa...

Läcker sjal, läckert garn! Men det ser då ut att vara VÄLDIGT invecklat att sticka de där vantarna?