måndag 27 februari 2012

Jag vill ju gärna tro att jag kan lära mig saker...

..och det kan jag väl men uppenbarligen inte det där med att till spetsmönster bör jag välja enfärgat eller långsamt tonande garn... å andra sidan, med det här garnet syns inte det ganska dumma förväxlingsfelet jag gjorde på Theano.

Nåja, nog om detta, jag är så himla nöjd med Theano!Garnet är Scarlet print, 58% lin, 26% viscos och 16 % bomull. Väldigt behaglig kvalitet att sticka med. Det gick åt ca 125 gram.
Mönstret var skojigt, på rundsticka blev varje varv ett mönstervarv. Mönstret var lätt att fatta och kändes liksom belönande.
Avmaskningen var ett elände, picotavmaskning som jag trodde aldrig skulle ta slut men så blev det himla fint också! Mest kommer jag nog ha den som på bilden ovan men om jag känner mig frusen om öronen eller dramatiskt romantisk kan jag dra upp den över nacken, som en slöja.Tjusigt, eller hur?
Nästa Theano gör jag nog i ullgarn eller kanske tunt, tunt silke?

8 kommentarer:

Anette sa...

Väldigt, väldigt snygg! Jag tycker det var ett jättefint garn.

Maritas Maskor sa...

Urtjusig!!
Jag håller med om att picotavslutningen är något alldeles extra!!

Sunna sa...

tycker den ser underbar ut

Otaliga projekt sa...

Mycket mycket fin. Jag har nog aldrig förr använt ordet skir, men här kändes det som om det passar.

Anneli sa...

Oj, verkligen superfin!

Christina sa...

Himmel så fin!
Christina

The Willow Fairy sa...

Läcker. Och vad snabbt det gick. Den skulle nog vara väldigt fin i tunt silke som ger ett härligt fall

Rosenvante sa...

Den är supersnygg och jag tycker det är snyggt med färgbrytningarna.
Understa bilden är ju en väldigt romantiskt och lite mystikfull, där färgerna går så fint i ton med väggen och din tröja, var det medvetet?