onsdag 2 november 2011

Lilja

Igår eftermiddag fick Lilja somna in.
Hennes liv blev kort, 2 år och 8 månader, och hennes tid hos Anna blev alldeles för kort,bara lite mer än ett halvt år, men hon lämnar stort avtryck.
Hon satt och låg gärna i knät men blev helst inte buren i famnen, lyfte man upp henne slingrade hon sig snabbt upp på axlarna där hon satt eller låg tills man föste ned henne.Hon hade stora, klara gröna ögon med en verkligt direkt blick.Hon hade den lenaste päls man kan tänka sig, kort och lockig och nyputsad hade den glans som silke.

Lilja föddes i Stockholm men flyttade till Litauen när hon var 12 veckor. I vintras kom hon tillbaka till Sverige och Göteborg och till Anna den 7 april.
Lilja föddes med två ganska besvärliga hjärtfel som inte konstaterades förrän hon redan var hos Anna. Dessutom hade Lilja bekymmer med att hon rev upp sår på kroppen och till detta hittade vi ingen fysisk orsak.
Till slut kunde vi se att Liljas liv handlade för mycket om att gå i tratt, inte orka andas bra och att allt hopp och alla ansträngningar Anna gjorde var förgäves. Fast det är tungt så var beslutet att låta Lilja sluta nu det bästa för henne.
Lilla fina Lilja, älskad och saknad.

11 kommentarer:

Renée sa...

Fy så trist... Förstår precis hur sorgligt det måste vara... Sörj henne ordentligt och bli hem åt en ny liten kisse sen... KRAM

Carola sa...

Åh, jag lider med er. Så tragiskt och ledsamt. Stor kram till både dig och Anna.

Bland nystan o papper sa...

Lilla plutten, ni gjorde rätt. De ska inte behöva kämpa så.

Vet hur det är, fick ta bort mina två älskade missar inom loppet av ett halvår. Äldre och med elaka krämpor.

Kram Kram

Tina sa...

Förstår hur ni har det:-( Vi lät vår katt somna in innan sommaren 15år gammal och det blev en enorm saknad. För två veckor sedan hämtade vi en liten clown (Cornish rex) kille i Ystad och saknaden känns inte så stor längre, men den gamle katten finns med oss varje dag i våra tankar.

Birgitta sa...

Åh så ledsamt! många kramar!

Hoffmans Design sa...

Jag blir så ledsen. Stora kramar från mej Hoffmansdesign

Paradiset Kaos sa...

Skickar styrkekramar!!!
Vet hur det känns att låta ett älskat husdjur somna in.

Emelie sa...

Åh, stackars er.. Även om man innerst inne vet att det är rätt och måste göras så är det ju så troligt jobbigt. Tänker på er!

Maritas Maskor sa...

Jag lider med er!
Husdjuren fyller en så stor plats i ens liv, så tomrummet blir otroligt stort.
Kramar Marita

AnJa sa...

Usch så sorgligt. Man fäster sig så enormt vid husdjuren.

Min tråd sa...

Så ledsamt! Känner med er, det blir så tomt.