Efter väl uträttade ärenden igår (i ett ord!) köpte vi glass på Konsum och sökte sedan vattenfallets källa...
I korsningen vid Frölich grill i Skene finns ett vattenfall och en liten plantering. Jag har alltid undrat hur det ser ut "däruppe" och så finns det en glassätarbänk liksom mitt i spenaten bredvid.
Utsikten var fin, fallets källa mindre imponerande (ett villaområde) och bänken helt okej.
Men då kom sonen att tänka på Ramhultafallet (Sätila) och ville åka dit.
Den här bilden är inte min utan Christer Hanssons.
Där är väldigt oväntat dramatiskt och sonen och jag klängde uppför stupet precis invid fallet som har 65 m fallhöjd. För de någon mindre äventyrligt lagda finns det en stig från parkeringsplatsen som leder till samma plats, till vänster om "huvudstigen". Väl däruppe var en otrolig utsikt över Lygnern.
På vägen hem såg vi ett rådjur, en räv och skeppet Isa. Tror vi.
Jag hade, som sagt, inte kameran med men alla vet väl hur en räv ser ut (listig) och ett rådjur (gracilt) och undrar någon om båten så syntes den knappt för vi var uppe i Sätila när vi fick syn på den, ute på sjön... lite snullet tycker jag nog att det är att inte kameran var med...
När jag precis vaknat idag satt det en julfågel (domherre) på gräsmattan. Den fick jag inte heller fotgraferat...
Men nu ska jag berätta om min överraskningsstickning.
Härom veckan när maken, sonen och jag skulle ut och gå drog sonen och jag belåtet på våra pansarsockor (=kraftiga ullraggsockor!) men maken hade inga... Det verkar ju lite onödigt när jag så raskt kunde sticka honom ett par, men saken är den att DET HAR JAG JU! Men saken är också den att maken tycker att ull är otrevligt, kliar och sticks till och med genom bomullsstrumporna...så nu stickar jag honom ett par sockor i pure syntet! Oväntat behagligt att sticka (jag har väl lite fördomar) men det ska bli intressant att höra av maken hur de funkar i stövlarna... Som plastpåsar, kanske? Återkommer med rapport senare!
De blir ju lite tråkiga så jag var lite crazy och spexade till det med ett varv vridna maskor efter ökningarna... man ser om man tittar noga! :-)
torsdag 17 juni 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Låter som en härlig utflykt och jag lovar att sockarna kommer funka finfint
Bilden var ju helt underbar! Som tagen ur en saga...
Kramis!
Fler än jag som farit utan kamera idag.... Vattenfallet ser ju fantastiskt ut, nästan som om det var fruset!
Ramhultafallet är som en ur en saga, plötsligt därinne i skogen...
Bilden ÄR en vinterbild, så det är is man ser, men när det är mycket vatten i fallet så ser det nästan ut sådär, vitt och skummigt!
Jag måste säga att ja har full förståelse för din man... jag kan inte heller med ull, tyvärr... :-(
Det kliar, det bara är så. Särskilt när man blir varm. Men de snyggaste mönstren till tröjor och annat gosigt är ju i ull, likadant me kläder i affärerna. Ska nog försöka mig på merinoull, håller på med en babykofta i merinoull och jar har faktiskt svårt att tro att det ska kunna klia, till och med på mig :-)
Skicka en kommentar