fredag 1 februari 2013

Tacka vet jag att sticka!

Det var roligt att virka de här små toktossorna, men jag får ont.

I tummen.

I axeln.

I handleden. Och inte vet jag vem som skulle sätta de här på sin bebis, eftersom jag stickade i ren bomull är de ganska tunga men jag är bara tvungen att le när jag tittar på dem och så funderar jag på om jag kunde göra ett par till mig själv. Om jag bara virkar lite, lite i taget? Något tjockare garn, förstås. Ull. Alla gånger, det ska vara ull i mina...
Har inte skaffat fina knappar än till småtossorna och jag gjorde dem inte riktigt helt och hållet efter beskrivningen men igen, de är som små karameller! :-)

8 kommentarer:

BiZen sa...

Ljuvliga är dom men jag håller med, det är jobbigt att virka och man får ont både här och där.
Skulle också vilja virka sådana men behöver ett svenskt mönster.
Kram och ha det gott! //BiZen

susiloci sa...

Ohhhh, que patucos tan coloridos y bonitos!!!!!!!!

AnJa sa...

Vilka smällkarameller! Du kan ha dem som prydnad :-)

KataM sa...

Vilka ljuvliga små tossor. De skulle hängas upp på väggen för att sprida glädje. Eller varför inte i påskriset! :-)

Katarina

Annika sa...

Jättefina! Det är små karameller! Kan du inte ställa dom som ögonfröjd någonstans?

Birgitta sa...

Oh så söta! ja, de är verkligen som små karameller! men jag håller med, stickning är snällare mot kroppen.

Maritas Maskor sa...

Så otroligt söta!!
Man kan ju ha dem som prydnad!!

Karin sa...

Supersöta tycker jag. Tack för garntipset på tigergarnet, det gillade jag verkligen = måste köpa. Ha en trevlig helg Karin