I kvällningen

Nu har dottern åkt igen och sonen och jag har ätit kvällsmat. Dagen har inneburit ett kärt återseende med vissa muskler och muskelgrupper som jag hade glömt bort. Vi har rensat sly, tagit bort små bestånd med granar och dessutom tagit ned ett halvrasat, helruttet jätteträd!
Sedan åt vi lunch och så fram med kompostkvarnen. Som vi bor nu behöver man inte oroa sig för att störa, som mest hör nog grannarna ett svagt surr!

Nå, här är källan till det mystiska, orange ljuset i gräset vid vägen:

Ser lite sorgset ut men alldeles ofarligt.

Den dagen i somras när vi första gången såg det här huset var vi faktiskt och tittade på grannhuset också. Nere vid ån, nedanför det huset såg vi ett träd som såg bävergnagt ut men det var en så avlägsen idé för oss att vi tänkte  att det var någon som skojat...eller...
Men det är sant, här finns bäver!

Nu har trädet delvis rasat, dags att hämta till bygget, herr och fru Bäver!