torsdag 29 november 2012

99 meter lycka och lilla chokladmysteriet!

Jag har inte riktigt haft tid att spinna i höst och den sista tiden har det rent av känts sorgligt så igår var det dags:

Jag spann färdigt ullen jag förberett till WWSIP-dagen. Jag hade tvättat den precis lagom mycket så att den var lite fet och luktade gott. Jag spann en ganska tunn tråd och navjotvinnade sedan. Det går rätt så bra nu och jag tycker att garnet blir så "garnigt". Skulle kanske uppnå samma effekt om jag tvinnade ihop tre trådar men jag tycker att det är så fiffigt att tvinna från ett enda nystan! Inte mitt bästa garn men vilken glädje att spinna igen!

I onsdags när jag kom till min arbetsplats hade någon lagt en liten chokladbit på min musmatta. En Dumle, och fast jag var grymt godissugen kändes det mest väluppfostrat att tacka innan jag glufsade i mig... Så jag hörde mig för men ingen visste varifrån den kom.
 Efter en stund bestämde jag mig för två motsatta teorier, ny attack av Kitty Drew-anda:
1) Godiset kom från den person som under tisdagens lopp fick en penna och några uppmuntrande ord av mig. Lite överdriven tacksamhet, men man vet ju aldrig?
2) Godiset kom från en bitter fiende som hade preparerat chokladen med dödligt gift i övertygelsen att jag utan att betänka mig proppar i mig allt jag får (korrekt iakttagelse!). (Vi har lite motsättningar på jobbet just nu men SÅ illa tycker jag inte att det är?! Eller?)

Penn-personen nekade och giftet, om det fanns något var för svagt för jag lever ännu...
Jag har eventuellt en ny teori, ska testa den imorgon!

7 kommentarer:

tilda sa...

Nu är jag grymt avundsjuk!!!! Jag vill också kunna spinna! Har testat det nån gång...men det gick inte så bra. Angående giftet...månne du läser för mycket deckare... H.Tilda

AnJa sa...

Garnet ser härligt ut! Det var jättelänge sedan för mig åxå, men i januari borde man väl få massor av tid över, eller? Ska bli spännande att höra fortsättningen på Dumle mysteriet :-)

Birgitta sa...

Vad roligt att du också fick dumle! Det kanske var rara K som presentade dig också med kolor...
:-)Nä, ska bli spännande att höra om du löser mysteriet!
Garnet ser jättefint ut ju, måste vara tillfredsställande att kunna göra det från grunden. Nästa steg blir egna får, tänker jag.

Mia stickar sa...

Det stora Dumlemysteriet, kanske dags att kalla in Kitty! (Hette hon Drew i efternamn eller minns jag fel?) Jag skickade en bok till en sjukskriven jobbarkompis för ett år sedan som hon blev så glad över men jag vet inte om hon nånsin listade ut varifrån boken kom! Sånt är kul!
Garnet ser då så fint ut!

nattugglan sa...

garnet ser himla bra ut..min svärmor(famo) hon kan spinna..ser så lättut för henne..men jag skulle tro att det inte är så lätt.. Dumlekola är gott.. kanske har du en hemlig beundrare?? Kitty läste jag som tonåring o de böckerna va ju för bra(om det är hon Kitty?)Minns att jag läste Kitty o Sven o grät floder..varför minns jag inte mera..el hette de (hon) Kitt & Sven,,?Tänk att en tredjedel av min läslista av blggar jag läser har försvunnit..vart vet jag inte.. sorgsen då man inte kan komma in o se vad de gör o kommentera.. o minte minns man ju vad för "adresser" de alla har..ha en bra advent..

KataM sa...

Jag tycker att garnet ser jättefint ut.

Det är märkligt hur låst man kan vara i sina tankar. Jag tycker navajotvinning är både roligare och enklare än den vanliga. Men eftersom jag lärt mig tekniken för att bevara färgerna i ett flerfärgat entrådigt garn, så har det aldrig slagit mig att det fungerar lika bra med en enfärgad singel.

Tror att jag får önska mig en ny och bättre hjärna i julklapp. ;-)

Katarina

susiloci sa...

Una lana muy bonita, segura que haces con ella un trabajo precioso!!!!!!!