Vid ett tillfälle under flytten sjönk mitt hjärta hårt och snabbt; den ena lädermojen i vilken spinnvingen snurrar var borta!!! Ersättlig, säkert, men jag vill ha min egen...
(Moget, och så, jag vet!)
Men ibland är försynen med och lite senare hittade jag den tre centimeter långa läderflärpen i en liten hink som stått nära spinnrocken.
Faderns glädje då han såg den förlorade sonen var intet jämfört med min då jag höll flärpen i handen!
Idag har jag premiärspunnet här i nya hemmet. jag spann av de hankies som jag fick av MiA när vi spann på Nordstan i höstas. Det var härligt och jag kände mig som hemma igen.(Lånad bild, mina var rosa!) Det var annorlunda att spinna silke, hårdare och svårare ....men samtidigt enklare...vet inte hur jag ska beskriva! Måste nog prova lite mera, vid tillfälle!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Du Cecilia, fast jag inte kan spinna, så fattar jag nog vilken läderflärp du menar! (Vilken tur att du hittade din!)
Jag köpte en gammal fin spinnrock i somras som är jättefin, fast det som saknas är just den där läderflärpen....!
Har du en aning om hur man kan få tag i en ny? (Eller gammal förstås)
Jag har inte kunnat fråga någon förut, för jag har inte kunnat förklara vad det är som saknas.... :)
Hälsningar från en Spinn-wannabe
Vilken lycka!
Vilken tur, nu ska du se att du kanske kan börja hitta dina grejer igen. Ibland behöver man liksom få lite ro och sen löser det sig. Jag hittar inte avstängningen på fläkten i min dator, den brusar nått förfärligt och så går den ner och så går den upp. Hoppas den inte lägger av nu bara.
Ha en fin kväll.
men nu verkar det finnas hopp när du kan slå dig till ro och spinna lite, härligt
Skicka en kommentar