onsdag 25 augusti 2010

Delade känslor!

Jo, jag har ett litet dilemma...
Jag är väldigt glad och stolt för att min lilla skära kofta är klar:Det är mitt första försök på uppifrån-och-ned enligt Tant Kofta och det var roligt och gick bra. Den är inte tänkt till något känt barn och jag är inte säker på att proportionerna är jättebra, men det borde väl funka något sånär.
Den kommer åka med till Stickhjälpen så småningom och jag hoppas att den som eventuellt får grejorna tycker om färgkombinationen för det gör inte jag...så mitt dilemma är: Kan man ge bort något man egentligen tycker är fult?

Sedan är det min sjal i hemspunnet. (Haha! lite cool att kunna skriva så!) :-DDen börjar bli klar men så fick jag idéen att kanske sticka runt kanten istället för att virka?
Och kanske sticka med ett galet avvikande garn för att pigga upp; ett blankt bomulls-viscos-garn?
Eller ska jag sticka med det hemspunna eller kanske virka... decisions, decisions... TYCK GÄRNA NÅGOT ÅT MIG!

Till slut blev jag inspirerad av Urmoderns kärleksknutar så jag blev tvungen att prova på lite jag med. Men, virknålar ger mig ont i underarmen så det blir nog inte någon jättesjal, om det blir någon sjal alls. Inte så svårt men man behöver kunna räkna till två ibland och tre ibland och så måste man göra öglorna någotsånär lika långa. Under mina fingrar är ett ställe där jag tappade bort mig medans jag räknade till tre och istället gjorde fyra öglor innan jag vände. Men det syns ju inte på bilden... :-)

Nu tror jag på en liten stund med min behagliga stickning och sedan är det läggdags. Igen...

13 kommentarer:

Paradiset Kaos sa...

Barnkoftan är jättefin och inte alls ful! Den kommer att passa fint på något litet barn.
Jag skulle nog ha en kant i samma färg som sjalen. Tycker att det blir en väldigt stor skillnad mellan det vita och det grå.
Men det är som jag tycker och du gör som du vill. :-)
Ha en bra torsdag!

Amo sa...

Om koftan: Så klart att du kan ge bort den! Rosa är inte min favoritfärg, men söt så det förslår är koftan! Alla tycker vi olika i fråga om färg så chansen att den som får den älskar den är stor.

Angående sjalen: Handspunnet, hemmaspunnet... Tänk dig en HELT egengjord sjal, eller en med halvfabrikat... Hade det varit jag hade jag av både garn- och färgmässiga skäl valt att göra sjalen i ett och samma garn. (Eller en kant i något annat hemspunnet...)

Om du får ont i händerna av virkning så ska du sticka kanten. Kan bli precis lika snyggt som en virkad spetskant, handlar bara om hur du stickar.

Anna sa...

Jag tycker koftan är jättefin och kommer med all säkerhet till glädje dit den kommer.

Heldri sa...

Jag håller med övriga om att koftan är söt och att du inte alls behöver skämmas för att ge bort den!

Beträffande sjalen hade jag fortsatt med det hemspunna, jag håller med Paradiset Kaos om att det blir för stor skillnad mellan färgerna. Ditt hemspunna garn ser i mina ögon alldeles förträffligt ut!

Rosenvante sa...

Jag tycker koftan är jättesöt och jag vet att det finns nån liten som blir jätteglad för den.
Sjalen, jag hade inte valt det vita garnet till, ja, om det varit ull men inte viscos kanske. Men nått lurvigt garn hade väl varit snyggt att ha som kant, eller kanske nått helt annat färgglatt som man kanske inte skulle tänkt på i första taget. Titta i garnkorgen och lägg fram lite snuttar på sjalen och känn efter lite vad får för feeling.
Ibland är det skönt och kul att få vara lite galen också.
Såg också urmoderns kärleksknutar, de är söta, men jag håller mig nog till stickningen ett tag till.
Lycka till nu.

Veronica sa...

Det är värre att behålla nått man själv tycker är fult när man kan göra någon som tycker om den glad. Man ska ju inte vara missunnsam har jag hört. ;)
Detta kan även tillämpas när småstickat blir lite större än vad man hade tänkt sej. Min sambo har både sockor och handledsvärmare i påtagligt feminina färger. Meningen "det kan ju bli mina hemmasockor" har jag hört otaliga gånger... stackars karl =)

AnJa sa...

Garn i viscos på en hemspunnen sjal är som att svära i kyrkan ;-)

The Willow Fairy sa...

Vilka härliga dilemman du har. Och jag får ju försöka och hjälpa till och tycka då, men det är högst personliga åsikter och inget du ska rätta dig efter - jag har ofta fel ;-)

1 - Ja man kan ge bort något man tycker är fult om mottagaren tycker det är fint, eller som i detta fallet, behovet är stort.

2 - Tycker du ska ha helt egenspunnet garn, men du kanske ska spinna något i en avvikande färg? Annars tycker jag det rä snyggt med helgrått.

Och sist får jag tillägga att jag virkade några mormorsrutor till stickhjälpen och det tog tre dagar innan handleden var användbar igen... Virkning är tufft mot lederna.

Renée sa...

Snälla, finns det någon beskrivning på kärleksknutar någonstans??? Såg ju jättehäftigt ut!

anli sa...

Koftan är jättefin! Klart man kan ge bort (det kan man tack och lov göra med inte jättefina saker också :-)).

Jag har förresten bytt bloggadress, om det är så att du skulle vilja titta in hos lilla mig någon gång. Nu finns jag på www.garnfroken.blogspot.com.

Ha det bra!

Ulla-Bella sa...

Jeg synes også jakken er kjempesøt - så den kan du trygt gi bort:) Har lyst til å lære slike englemasker selv også:)

Alexandra sa...

Klart du kan ge bort koftan, övertygad om att den som får den kommer tycka sitt barn är jättefin i den =)
Fin sjal oxå, jag skulle gå på samma garn. Stickad kant på sjal har jag aldrig gjort, men det betyder ju inte att det inte fungerar =) För mig skulle de vara ett alternativ då jag alltid får skicka saker som ska virkas till min mor - virknålar är jag ingen vän med =) Forts hålla utkik efter bild på den färdiga sjalen, spännande!

Fijaffa sa...

Själv skulle jag nog inte tycka det var kul att sitta och jobba med något jag tycker är fult :-)
Men när du nu ändå har gjort det så är det väl klart att du kan ge bort den, smaken är ju olika. Jag tycker koftan är jättesöt!

Kärleksknutar ska jag också testa någon gång, har haft det på önskelistan sedan i våras.