Måndagen den 21 december, SYTYCK, sammanfattning och vante

Här är nu SMS-vanten PENSÉ.
Det är blandade känslor; jag är orimligt stolt och nöjd och samtidigt inte så imponerad...

Men nu tar jag allting från början:

I augusti, efter semestern började jag till min stora förvåning blogga. Ganska snabbt klickade jag mig fram till SYTYCK och förbluffade mig själv igen genom att anmäla mig...

Väntade förfärad på min utmaning och ÄLSKADE den när den kom! Precis rätt, kände mig så sedd! Utmaningen var stor nog, men jag slapp sticka spets!

Jag bestämde mig snabbt för vad jag ville göra och jag brann för mitt projekt!

Så under hösten har jag stickat och tänkt, börjat om, bytt garn, stickat igen, grämt mig, vilat och startat om. Och bloggat och jublat och gnällt! (Min etikett är Utmaningen...)

Och nu har jag en beskrivning och en enda vante och någon mer lär det inte bli eftersom jag drabbats kraftigt av SMS; Second Mitt Syndrome. Inte helt konstigt med tanke på de svåra slängar av FMS som jag haft under hösten. (First mitt syndrome...)
Såhär blev det:Från handryggenTumsidan.Man kan SMSa med vanten på......för det finns ett hål i tummen! :-)
Snölås......eller krås!Men hur blev det här; smög det sig in lite spets?!

Jag tycker inte riktigt att mönstren passar ihop och jag är inte nöjd med den gröna färgen. Men jag är orimligt nöjd med
*att jag lärt mig loopa magiskt,
*att jag lärt mig använda bloglines,
*att jag har så många kul bloggar att läsa, numera,
*hur den översta blomman inramas,
*att jag lärt mig sticka så mycket bättre med två färger (Jämför lila del med grön del!),
*att jag startar vanten från toppen,
*att det gick att göra blommorna som jag ville,
*SMS-tummen,
*snömudden (eller kråset!) som jag inte kunde låta bli att avsluta med en antydan till spets...

och jag kommer att sätta upp vanten på väggen som ett utropstecken för att påminna mig om att fortsätta göra saker jag inte kan!!!

För medan utmaningen pågått har jag hittat en massa spännande stickbloggar, både inom och utom SYTYCK, massor med spännande inspiration, mod, stöd och idéer!

Så resultatet av den här höstens utmaning är att det som jag är mest ivrig på att sätta igång med nu när SYTYCK tar slut är det som jag fasade mest för från början; jag ska tränga ned fötterna i tåspetsskorna, snöra på toton och börja dansa balett! Har en trestegsplan klar...

Tack Lisa, för en härlig utmaning, tack alla medutmanade för er generositet med era projekt och allt annat och tack för stöd och uppmuntran, särskilt när jag vacklade!
(Jo, beskrivningen kommer i morgon...)