Vardagslyx

Jag har alltid sockor på inomhus. När jag tog upp stickning på allvar stickade jag ett gäng illasittande, underliga sockor som jag använt sedan dess. När de gått sönder har jag lagat. Men, nu har jag stickat ett par välsittande, färgglada, tjocka sockor av garn som fanns i lagret, Järbo Raggi.

 Och nästa gång jag går igenom min socklåda ska jag klippa bort de sockfötter som har fler än tre stoppar och repa upp eller återanvända skatten. Det blir kul!

Färgglada ankelsockor

Dotterns kollega ville ha sockor, ju färggladare desto bättre, så korta skaft som möjligt. Så det blev två par, tror att de med korta-varv-hälen kommer att sitta bättre än Fleegle heel sockan.
Så, nu ska jag sticka något annat!

 
Idag har vi vårkänsla här i stugan. Vi gick på långpromenad och njöt av ljuset och fågelkvitter!

Vattenbrist och hemester

Sportlovet pågår för fullt och delar av familjen, maken och jag, vill vara i stugan.
På grund av den torra sommaren och hösten upplever vi vattenbrist, hydroforen hittar inget vatten och står tyst och overksam.
Vi är därför ytterst sparsamma med vattnet och det går ju. Disken skrapas ordentligt innan den åker i baljan, koppar och vattenglas används igen och igen. Men en hel vecka utan hårtvätt...man kan gå till badhuset men så fick vi en idé: varje gång jag arbetar i Umeå så får jag hotellpoäng och nu hade jag tillräckligt för en hotellnatt. Med dusch!
Vi kunde välja mellan Vänersborg och Skövde och valde det förstnämnda.
Jag är nu nyduschad och make  håller på. Härligt är det att bli ren!
Jag är född och uppvuxen en i Uddevalla så Vänersborg är lite nästgårds.
Vi åt lunch på Koditori Princess.

Gammaldags och mer trivsamt än bilden visar. På samma gata hittade vi Vänersborgs kommunhus som min pappa ritat. Tiden har tydligen gått för det var under renovering. Men konstverket, ett barn som leker med en drake fanns kvar.

 
På väg tillbaka till hotellet såg vi broöppning och båten Helge gled in i Vänern.
 
Japp, inget slår semester på hemmaplan, hemester! Med dusch!

Stabons bekännelse

Om och när jag på denna blogg pratat om tranor på maden så har det troligen rört sig om häger. Dock har vi ett återkommande om än inte övervintrandande par...eventuellt inte samma individer, heller.
Här är en bild på en häger. På avstånd!

Vantar till kollegan

I min generation finns de som upplevt blöta ullvantar i barndomen och därför tror att plastmaterial närmast skinnet är att föredra. Min kollega har problem med torrsprickor på händerna och syntetvantar.
Så under Fale Artuts paroll, mer ull åt folket, ville jag ge honom vantar med lite lanolin kvar...men fick nöja mig med svart Arwetta ur restlagret.

Han ska få dem idag, att ha inuti sina vindtäta cykelvantar.

Presentsockar

Denna gång är jag ute i god tid, sockorna är till kollegan som jag lovat hålla med sockor så länge jag kan sticka och han fyller år i april...
Det är hel och hållet restgarn, havrefärgad Fabel och brungrön Zauberball.

Muminvinter

Vi åkte till stugan igår. Det tog längre tid än vanligt för det gick i 40 km/h på stora vägen en bit. Sedan susade vi fram i 60...
När vi kom fram till stugan fick vi finaste välkomnandet, grannen hade plogat vår infart och parkering. Han visste inte om att vi skulle komma, gjorde det om uti fall att, antar jag.💕
I morse gick jag ut för att ge fåglarna mat. Övervintranden tranan trumpetade lite men annars är här tyst. Snötyst! Underbart!