måndag 30 mars 2015

Nu sjunger stickningen!

Nu, till slut känns det så där rätt och härligt! Färgen blir äkta skogsgrön, som granarna kring stugan en varm sommardag. Inget av garnen kändes bra var för sig men tillsammans är de lena som en bebispuss och skimrande.
Det är roligt att lägga varv till varv samtidigt som jag är ivrig på resultatet!

5 kommentarer:

Annie sa...

Vad härligt det är när man känner det där härliga flytet i handarbetandet!

Rosenvante sa...

Det var den finaste beskrivning av sticknjutning jag någonsin hört.
Jag kör en min på magen och 10-15 sekunder per sida. En timma låter inte klokt, vad vill man bevisa då kan man ju undra?

Magganmagi sa...

Vad härligt! Fattar precis känslan! Vad kul att du kom på att kombinera de två garnerna och att det blev så lyckat som du tänkt:-) Fint blir det! Jag gillar också när själva garnet och stickningen betyder nåt speciellt. Som din granskog. Det är poesi i det:-)

fale artut sa...

Ett perfekt beslut alltså, skriv upp det i almanackan!!

KataM sa...

Vilken underbar rubrik på inlägget! :-)

Så härligt när två garner som inte är bra kan fungera så fint tillsammans.