Proudly presents:

Omvandlingshalsduk i Mohair!

Den är stickad som en tipplös sjal, dvs en halsduk med sneda kanter. En parallelltrapets, om man så vill! ;-)
Den kan bäras som en vanlig sjal, som om man inte märkt att tippen saknas. Värmer gott över axlarna! Eller så vänder man på den och vips ligger den mer som en krage! Den kan då knäppas med en knapp överst men lägger man de sneda kanterna mot varandra och knäpper med fyra knappar så blir det såhär: mer som en fuskpolo eller gammaldags bröstvärmare och då kan den bäras såhär eller möjligen såhär (en anings bredare hade varit bättre för just den varianten!) Knäpper man upp knapparna och vrider sjalen innan man knäpper igen blir resultatet en kort möbiuskrage
som kan bäras såhärKnapparna är alltså helt flyttbara och hela halsduken är ju full av knapphål so there is no end to the possibilities! (Jag har sytt ihop två knappar mot varandra, som gammaldags manschettknappar, fast större!)
Nu är jag alltså redo för den vår de svage kallar höst, frysa om halsen behöver jag inte!

Blev för några dagar sedan galet sugen på att sticka en dragspelsbasker efter att ha läst om Rosenvantes sådan... Och nog för att jag har garn och nog för att jag i PRINCIP kunde fatta hur den var gjord...så beställde jag i alla fall ett stick-kit. Jag har gömt det lite grand men snart så, verkar vara väldigt trevlig stickning.
Lagom för den tågresa till Kiruna som sonen önskar göra, fast då hinner jag nog med nåååågot mer. Helst vill han också ta tåget till Sjisjka, får väl se hur det blir med hela den idéen, lite lockande är det nog, jag gillar att åka tåg!

I vasken ligger mitt älskade sorgebarn. Bitvis rolig stickning och bitvis har det krånglat, mest beroende på mig, förstås!
Det här är en rolig bit, den när det skrynkliga, ynkliga torra plommonet skall vecklas ut till en fjäril... blev kanske lite väl bildlikt där... :-)