Håhå, jag stickar som besatt! Satt och pratade telefon med luren inklämd mellan axeln och örat sådär som tanter gjorde förr i filmer, och stickade frenetiskt.(Förr var dock lurarna lite tjockare så jag tror inte den tidens damer fick kramp alls i samma utsträckning som jag fick!)
Sedan har jag tittat på antikrundan och stickat. Fort går det alltså inte men jag är så belåten! Och jag hann in på det gula idag, fast det tog längre tid än vad tidsoptimisten trodde, men det är jag van vid! (Färgerna på bilden är väldigt missvisande, min sjal GLÖDER!)
Nu ska jag se om sonen och jag kan äta någon liten macka och komma i säng!
torsdag 11 februari 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Åh, den kommer att bli jättefin. Härliga vågor i den och garnet ser skönt ut.
Tack snälla du för din goa kommentar, så känner jag när jag läser här också.
Den blir så fin.
Kram Gina
Det ser verkligen finfint ut!
Åh så fin den blir! Visst är den rolig att sticka?! Jag kunde vakna mitt i natten och vilja sticka lite till... Men ibland måste man vila...Det är så spännande att se hur färgerna gör sig!
Visst är det underbart med långsamt tonade garner - så spännande att se vad som kommer nu och hur det blir nästa varv och nästa igen - det gör att man pushas frammåt hela tiden.
Den blir jättefin. Det är en sak att se på ett nystan ungefär vilka färger den innehåller och en helt annan att se hur det blir just i det man själv stickar. Hur stor ska den bli?
Nu börjar det gula ta slut och tonas över i en ny rosa... så glad i detta garn!
Jag har två nystan och jag håller på med olika beräkningar för att klura ut hur många varv jag kan göra. Men den blir nog hyfsat stor, tror jag! :-)
Skicka en kommentar