Nu, till slut känns det så där rätt och härligt! Färgen blir äkta skogsgrön, som granarna kring stugan en varm sommardag. Inget av garnen kändes bra var för sig men tillsammans är de lena som en bebispuss och skimrande.
Det är roligt att lägga varv till varv samtidigt som jag är ivrig på resultatet!
måndag 30 mars 2015
Nu sjunger stickningen!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
Vad härligt det är när man känner det där härliga flytet i handarbetandet!
Det var den finaste beskrivning av sticknjutning jag någonsin hört.
Jag kör en min på magen och 10-15 sekunder per sida. En timma låter inte klokt, vad vill man bevisa då kan man ju undra?
Vad härligt! Fattar precis känslan! Vad kul att du kom på att kombinera de två garnerna och att det blev så lyckat som du tänkt:-) Fint blir det! Jag gillar också när själva garnet och stickningen betyder nåt speciellt. Som din granskog. Det är poesi i det:-)
Ett perfekt beslut alltså, skriv upp det i almanackan!!
Vilken underbar rubrik på inlägget! :-)
Så härligt när två garner som inte är bra kan fungera så fint tillsammans.
Skicka en kommentar