Visar inlägg med etikett Fingervantar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Fingervantar. Visa alla inlägg

måndag 25 januari 2021

Innervantar


 Maken fryser lätt om händerna och det hjälper med innervantar i arbetshandskarna. De slits rätt snabbt så jär kommer tredje paret, denna gång i Alpakka Silke från Sandnes, alpacka för värme och silke för styrka, tänkte jag. Dessutom sitter tummen i sidan så det finns ingen höger- eller vänstervante vilket eventuellt betyder att de slits mer jämnt på båda sidor.

Lååånga muddar,  enligt önskemål!

måndag 6 januari 2020

Fingervantar och amaryllis

Jag har övertygat maken om att anledningen till att jag nästan aldrig fryser om fingrarna är ull, så nu är det upp till bevis! Jag har stickat fingervantar i tvåtrådigt ull och tovat dem lätt.
Hoppas det ska funka nu, att han ska slippa frysa!
I november planterade jag 10 hyfsat stora och tre pyttesmå amaryllislökar från tidigare år och nu kommer blommorna. Först ut är de vita, en enkel med bara två klockor och en dubbel med sex klockor på första stängeln. De bereder mig stor glädje!

måndag 8 april 2019

Nu är jag redo för hösten

Mina gamla fingervantar hade fått nya fingrar många gånger om och jag kände att det var dags för ett par nya.
Garnet köptes som souvenir i Vänersborg och med alla sina färger passar de till allt och inget!

fredag 8 februari 2019

Vantar till kollegan

I min generation finns de som upplevt blöta ullvantar i barndomen och därför tror att plastmaterial närmast skinnet är att föredra. Min kollega har problem med torrsprickor på händerna och syntetvantar.
Så under Fale Artuts paroll, mer ull åt folket, ville jag ge honom vantar med lite lanolin kvar...men fick nöja mig med svart Arwetta ur restlagret.
Han ska få dem idag, att ha inuti sina vindtäta cykelvantar.

tisdag 3 april 2018

Påsklov

I morse var det "storbesök" vid fågelbordet. De är så söta men fasen så illa de gått åt murgrönan...
Makens vantar är klara. Alpacka och "arched gusset" och tre nypor envishet. Tio fingrar är inte enbart lustfylld stickning, även om det trots allt går rätt snabbt.  Totalt 20 trådar att fästa.
Då och då har jag nämnt min mamma här i bloggen men natten till skärtorsdag gick hon bort. Det kom inte plötsligt och det är skönt att hon inte plågas mer men det är också sorgligt, förstås.

söndag 9 oktober 2016

Äntligen klara

Nu är sonens vantar äntligen klara. Silke och alpacka så de är nog varma och kanske slitstarka? Jag ska tvätta dem så blir de nog lite jämnare.  Tummen är som i Arched gusset-vantarna, fin passform!

måndag 26 september 2016

Fingervantar

Alpacka och silke till tunna fingervantar som sonen ska ha i sina handskar. 4,5 fingrar av totalt 10.
Tumvantar är lättare!

torsdag 25 december 2014

Nästa års tema klart, det är KLART!

År 2012 på hösten bestämde jag mig för att 2013 skulle bli det år jag lärde mig sticka avspänt (!) med två färger. Det gjorde jag också, började med enklare projekt och arbetade mig framåt. Nu kan jag!

2014 skulle sedan få bli De STORA projektens år; koftor, tröjor, filtar... Det gick så där. 
Eller inte alls, faktiskt. Jag köpte garn till en kofta och bestämde mönster och stickade en liten provlapp. Men sedan tog sockstickningen över, och 2014 blev det stora sockstickeåret. Jag stickade sockor till Syrien, tacksockor, pensioneringssockor, fotbollssockor, studentsockor, tröstsockor, måste-ha-sockor, presentsockor och folkdansstrumpor.

Men 2015 har ändå fått ett nytt tema, koftgarnet får vänta lite till. Inspirerad av någon på Facebook som gjort upp med samtliga UFOn (UnFinished Objects!) ska 2015 bli det år då jag stickar KLART! 

Vartenda påbörjat projekt ska fram ur gömmorna, synas, bedömmas och möta sitt öde. Antingen stickar jag klart eller så repar jag upp! Detta inbegriper en väl mogen Fabelkofta, en korvskinns-smal tröja, några sjalar och ett par vantar. Och några fler godingar. Enda undantaget är, av naturliga skäl, restgarnsfilten som ska vara ett 30-årsprojekt, om jag får leva och ha hälsan!

Jag får sticka strumpor, dels har jag gett bort garn till strumpor i julklapp och dels måste jag ha spårvagnssticke. Och jag får påbörja några nya saker men vid den här tiden nästa år ska lagren vara tömda!

Och jag tjuvstartar idag genom att sticka färdigt sonens tunna alpackavantar. De ska gå in i handskarna och, ja, han har lååååånga fingrar. 😉


lördag 23 oktober 2010

Så, nu har tiden tagit ett skutt igen!

Men idag har jag varit i farten, vill jag lova!
Bakat bröd med mjöl rån Åremma kvarn (Borde fotograferat utan påse...):Har en surdeg på gång för imorgon!
Kokat saft på en del av bären från trädgårdens tre vinbärsbuskar; en vit, en röd och en gredelin (passade det att skriva där fast den är förstås svart!). Saften är ljusorange för det är vita och röda bär i den:Kvällsmaten var färskt bröd med hemkokt saft; då kan man känna sig präktig en liten stund! Och längta efter ett sådant liv...
Så har sonen och jag varit på IKEA för han behövde en hylla och så har jag avslutat dotterns vantar: Grönt Fabel och estländsk uppläggning som jag sett hos Medea:Slutligen har jag fuskspunnit: Jag köpte förgarn, som slubb och så sitter jag och snurrar på spinnrocken och matar in...Blir väldigt jämnt och fint minsann! Kanske en bra övning om man just köpt spinnrock och vill lära sig att trampa och hålla, undersöka hur spinnrocken bär sig åt för man behöver inte tänka alls på själva spinningen!
Imorgon blir det mer bröd med Åremma-mjöl och tvätt och kanske lite städning. Nu ska jag krypa till kojs med Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann, helt klart en rolig bok !

tisdag 5 oktober 2010

Mysteriestickningen, fjärde rutan!

Nu är väl kanske tredje rutan klar och det är dags för den fjärde rutan. De tre färdiga rutorna ser ut såhär: Den fjärde stickas som den tredje, fast på andra sidan, det vill säga lägg upp det vanliga antalet maskor längs den andra kanten!(Förskräckligt dålig bild, ´rsäkta!) Glöm inta att låta öglan vara samt att lägga upp så du slipper fästa och att passa på att sticka in eventuella lösa trådar!
Fabel har liksom fastnat i mina händer nu, trivs så bra med färgerna och tjockleken. Förutom mysteriestickningen så håller jag på med fingervantar till dottern, åtta fingrar kvar eftar att första lillfingern och tummen är klara:Borde alltså kanske skippa min hiskeliga to-do-list och avsluta min fabelkofta? Det kanske skulle bota min Fabel-fabless?
Jag spinner av Liljas ull men det trögar; spinnrocken vill spinna tunnare än jag och i ren protest matar den inte in det spunna utan jag måste hejda mig och GREJA. Det blir inte njutigt då. Men snart har jag spunnit det jag har, då ska jag sticka värsta home made tofflorna världen skådat. I alla fall i detta hem skådat! :-)