Visar inlägg med etikett Alpackorna i Mark. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Alpackorna i Mark. Visa alla inlägg

söndag 24 juni 2012

Ledighetspanik!

NU kan jag, MÅSTE jag göra allt det jag drömt om de senaste oxveckorna! Det ringer i öronen och jag hoppar fram och tillbaka och stickar, kammar, ordnar, spinner...
Nej, det är inte synd om mig men jag känner så väl igen det, varje gång jag blir ledig blir jag lite för ivrig och startar upp en massa, jag lugnar nog ned mig om en dag eller två...
Jag har i alla fall stickar färdigt sockarna:

Det blev väl bra gladsockar?
När jag packade för att åka till stugan hittade jag ett självgjort nystan, det är ull från Anns får och alpacka från Åsas alpackor och garnet ser ut som Riesenkola, som jag tycker så mycket om. Det får bli handledsvärmare med rutmönster på ovansidan och resår på insidan:


Så har jag kammat och spunnit, som sagt:
 












Det är ull från Anns får igen och när jag var där gjorde hon en sådan fin karta med en liten lock från varje får jag köpte ull av så jag skulle komma ihåg....men när jag gjorde iordning stugan för visning så attackstädade jag och lyckade slarva bort lappen... men härlig ull är det. Långa fina fibrer som lätt lägger sig tillrätta!
Tidigare i våras sydde jag den här:

Det är inte ett misslyckat försök att sy en röd handske, det är något jag använt idag... Vad kan det vara? :-)
(Jag brukar gilla nya blogger men idag trasslar det, bilderna hamnar inte där jag vill...)

onsdag 3 augusti 2011

Göra ingenting...

Vad är det?Jag har hållit koll på mig själv idag!
Först målade jag och väckte sonen, helt programenligt.

Sedan satt jag i solen och kammade alpackaull.
Att kamma ull påminner lite om att kamma de där lyckotrollen alla hade i min barndom. Mitt hade förstå kort hår (mamma kanske köpte det korthårigt eftersom hon anade att det skulle bli det med tiden i alla fall i min ömma vård?) men min syster hade ett som hade väldig gul kalufs. Den kunde man kamma och kamma.

Sedan duschade jag faktiskt, enligt planen för dagen och sedan stickade jag en stund. Både på alpackapulsvärmare och på strumporna i garnet jag spann av ullen jag fick av the Willow Fairy.

Sedan lagade jag lunch, pannkakor gräddas utomhus på landet. Mjölet inköptes på en gårdsbutik häromdagen och skulle inte vara bra för bakning men finfint till pannkakor. Sådant tänker inte Kungsörnen och de andra på, att ta tillvara även det allra sista vid malningen! (Tror jag?)

Sedan satt jag en stund till med stickning och så diskade jag och därpå kammade jag lite fårull, Idas vackra, svarta lockar. Betydligt trögare än alpackaullen men att kamma är i runda slängar tusen gånger enklare än att karda.

Därefter kardade Fina von Snålen (dvs jag!) skräpet efter kamningen och kunde på så sätt utvinna tre usla kardrullar. Dessa spanns till en eländigt knottrigt, grovt garn som kan användas som snöre att binda upp saker i trädgården. :-D

Så går det till att göra ingenting.

Nu ska jag laga middag, tror jag!

tisdag 2 augusti 2011

Ibland är det svårt att hitta på rubrik! :-)

Garnnytt

Alpackaullen var lätt att spinna men lite klurig ändå för jag fick liksom "hålla i den", blev trött i fingrarna på ett sätt jag inte brukar bli.När det var dags att tvinna svor jag för det mjuka, fina, entrådiga garneländet snodde sig i sig själv och levde rövare rent allmänt de första 10 meterna. Sedan gick det som en dröm...Jag hör ju till dem som har svart att motivera mig till att lägga upp 30 maskor och sticka 37 varv för att kolla att jag har rätt stickor...men ibland ÄR provlappar bra. För att stå ut gjorde jag "en lille en"; 10maskor och 10 varv!:-)Jag satsar på att sticka pulsvärmare och gör ett 4-varvs feather and fan mönster. (Jag har hört svenska namnet men minns inte...)
Trädgårdsnytt

Vi har ett litet irritationsmoment i trädgården (tur att man har något att reta sig på!) och letade efter lämplig växt att liksom täcka eländet med. Men det går inte alltid som man tänkt, efter ett samtal med en entusiastisk trädgårdsmästare siktar vi nu på att bli första vingården i Marks kommun. Det kan eventuellt dröja ett tag:Vi kommer få både gula och blå druvor och plantorna är anpassade till nordiskt klimat och ska tåla -25 grader! Jag har med öm tass grävt en smärre ravin, fyllt med kompost i botten och sedan torvblandad jord för att de små rötterna ska få något behagligt att breda ut sig i. Mitt i det tilltänkta vingårdslandet låg en jättesten, ganska djupt ned:Den ser puttig ut på bilden men jag lovar att det var som att kulta bort Kebenekaise! Det känns dessutom så i kroppen idag...
Trädgården är underbar just nu. Maken tog upp potatisen så vi har guld på tallrikarna ett bra tag framöver! Vi har också vildhallon, en av de belöningar man får när man inte rensar sin trädgård alltför hårt:Luktärtor:Äpplen, som säkert borde gallras, men vem har hjärta? Jag kokade äpplekompott till lunch igår och tog då några av dem som trängdes värst:Krassen trivs i ampeln på hörnet, billig och miljövänlig ampelväxt:Liljan är arv från tidigare ägare, jag blir lika överraskad och glad varje år:
Kantarellnytt

Stora stället är nu troligen reducerat till "före detta stället"... Senaste kantarellutflykten gick till tre olika ställen och inbringade totalt 23 kantareller varav 3 visade sig vara sådana där kantarell- look- a-likes:(Bilden från Wikipedia.)

Så härmed utfärdas en varning: Nästa man eller kvinna som sorglöst utbrister "Kantareller, de växer ju överallt ute i skogarna, helt gult längs vilken stig somhelst!" kommer finna att jag inte längre tar det som ett trevligt försök att konversera, jag kommer kräva åsyna bevis!
Led ut mig i till "överallt" och visa mig de där gula stigarna!!!

Nu ska jag strax dra på plasthandskarna och måla en liten bit igen, snart är halva huset klart!

lördag 30 juli 2011

Wool in box

Kammar härlig gräddkola-färgad ull från alpackan Saynata. De fina lockarna lägger jag ömt ned i en skattlåda, en gammal tom bag-in-box-låda och tänker på hur jag sedan ska sitta och njutspinna. Snålt sparar jag på "skräpet" tänker karda det en liten sväng och se om det går att utvinna mer...

(Bah! Nästa gång jag köper kamera ska jag understryka att den MÅSTE kunna ta fina bilder på ULL! FÖRSTÅS!!!)

Alpackorna

Tänk att de fanns så nära mig!
Tänk så ofta jag åkt förbi skylten och inte vetat!
Jag följde skyltarna mot alpacka-gården, Harsås, parkerade där det stod två andra bilar och började gå upp mot gården med en gång så bara fanns de där, lugna som filbunkar:Lite högre upp hörde jag röster och där stod ägaren, Åsa, och visade och berättade om dessa vackra och värdiga djur:Jag köpte lite ull, hade inte så mycket pengar med mig men den är lätt och len och fantastiskt vacker. Känns annorlunda mot fårullen eftersom den inte alls är fet.
När jag kom tillbaka till stugen var jag bara tvungen att prova om den gick att kamma fast jag hade så mycket annat att göra...och det gick fantastiskt.
Och så spann jag lite, lite på slända.
Och så bara var det helt nödvändigt att se om det gick att kamma ihop alpacka och lite vanlig ull... Och spinna på spinnrocken...
Eftersom jag snabbade mig så blev det trassel när jag skulle tvinna så min lilla minihärva är inte det bästa jag åstadkommit men se på färgerna!Fårullen är Idas, alpackaullen kommer från Kuchi "Brun som en hasselnöt" (Åsa skrev namnet på påsen men jag har den inte här och är osäker på stavningen.)

Och nu har jag tänkt ut en liten alpacka-present till makens dotter som fyllde år i veckan...så jag får skynda mig! :-) Tror inte att hon läser här men för säkerhets skull avslöjar jag inga detaljer än, så får det bli en överraskning!

En alpackabild till, titta så gulligt fölen ligger, med huvudena ihop!
Ännu en bild, innan jag kastar mig ned i kalla, fönsterlösa tvättstugan, en bildgåta:
Fast här syns det väl rätt tydligt vad det är, eller...?
Miljontals och irriterande är i alla fall ledtrådar och de som bor i Umeå kanske är snabbast att gissa? :-)