Sedan sist

Jodå, tummen har läkt, det var ju det sista jag skrev om och det är nästan två veckor sedan dess!

På jobbet är det fullt upp, bland annat har jag en duktig och ivrig lärarkandidat och det är roligt men tar  mycket tid och en del kraft.

Nu är det påsklov och jag stickar på ett par sockor som ska tovas. Water for the elephants heter mönstret.

Jag har varit ensam i stugan några dagar, men igår kom maken och vi tog genast itu med ett av vårens projekt, nämligen återplantering av skog. Stormen Gudrun gjorde plockepinn av en del av skogen på vår mark men det var långt före vår tid så för oss har det mest varit en egendomlig glänta vid vägen. Men eftersom vi tagit bort träd vid stugan tyckte vi att vi gott kunde liksom ersätta dem, så vi röjer bort sly och planterar små granar med ojämna, jämna mellanrum. En fix och färdig pelarsal om 40 år!

När vi, efter väl förrättat värv, satt och njöt av vår middag kom ormvråken förbi utanför fönstret med stor hast och med ett byte i klorna. Åtminstone tror jag det, det var en stor fågel med något undertill och ormvråken ser vi då och då, så, ja, det var nog den nu med, men det gick väldans fort!

Bland det första jag gjorde när jag kom hit var att vårpynta. Jag tog fram och planterade lite i krukan som nu står vid infarten, tvättade utemöbler och så satte jag gul ull, istället för fjädrar, i körsbärsträdet!

Det regnade när jag vaknade men nu sjunger fåglarna vackertvädersång, så snart blir det mer granplantor i gläntan!