torsdag 28 juli 2016

Som en duracell-kanin...

Det måtte vara en väldigt bra reklam, alla vet ju vad som menas. Tror jag? En leksakskanin som slår ihop sina cymbaler längre än de andra på grund av bra batterier. 
Nu misstänker jag att mina batterier börjar bli fulladdade, på gränsen till överladdade, för idag har jag arbetat på med det ena efter det andra, knappt tagit paus,
Att-göra-listan var ganska lång:
Det som inte är struket är Avsluta skåpsstädning, Rippa och Plick plock...
När blir man färdig med plick plock?
Sista strykningen på fönstren är gjord och nya "fönsterhållarpinnar" satte jag dit. Inte perfekt men good enough!
Sedan gav jag mig på ved, stugved kluven och inhämtad. (Veden sågad och kluven med tanke på förra kaminen, nu passar det bättre med nättare pinnar!)
Silikonkossan är ett arv från förra ägarna.
Sedan hämtade jag hem en stock som legat barkad och torkat i skogen, sågade, klöv och staplade.
Sedan sågade jag nio bitar från en gran som blåste ikull i våras. De får ligga lite på tork under klyven för de var rackarns sega!
När ändå sågen var varm passade jag på att korta av en ful stubbe som retat mig ett tag, den var full av myror.
Så handsågade jag bort några grenar från klibbalen som jag tycker hotat äppleträdet, det är ju inte okej på något sätt!
Och satt dit lite extra stöd till luktärtorna som kanske blommar någon gång...i oktober...
Jag glömde säga att jag kokade hallonsylt innan jag målade fönster men när all sågning var färdig tog jag mig för att slipa några pallar som ska få ny färg.
Medans jag höll på med det blev jag lite orolig att färgdammet kanske inte var bra för jag blev lite yr, men då kom jag på att jag åt lunch vid tolvdraget och en slät kopp te vid tre och då var klockan redan sju, tänk så fort tiden går när man har trevligt! Så då städade jag undan allting och lagade middag som jag äter nu.
Potatis och en helt veganskt snitsel som verkligen var ganska menlös både till smak och struktur.
Hm, undrar vad jag ska göra nu?
Jo, jag vet! Nu ska jag sitta här på verandan en stund och bara vara! Och disken, den får stå till imorgon!

Nu går det som smort

Gammal köksinredning innebär "trä mot trä" och det kan bli lite trögt. Dessutom uppstår ett fint slipdamm som sprider sig i skåp och lådor...men nu är allt dammet borta och alla ytor smorda med stearin! Höll på att få lådan på fötterna i morse när jag drog med vanlig kraft!

onsdag 27 juli 2016

Sammetslena nätter

Det sägs ju att lokalbefolkningen i skärgården tyckte att "sommargästerna" var konstiga för att de åt ute och sket inne.
Jag är en typiskt "sommargäst" på det viset, men värre ändå, jag gillar ju till och med att laga maten utomhus och så borstar jag helst tänderna utomhus. Fick grannen, som normalt sett är lite kärv, att skratta till när han for förbi när han fick syn på mig med eltandborste och blommig tandborstmugg en bit in i skogen. (Vi kallas här, med en vänlig blinkning, "sta'-bor", och det är ju precis vad vi är, stadsbor.)
En fin finess med tandborstning utomhus är att man på kvällen får en liten smula frisk luft innan sänggåendet och en sista liten titt i trädgården. Och så märker man årtidsförändringarna så tydligt, igår var det riktigt mörkt bakom knuten och på himlen var sådär full av stjärnor! I stan syns de inte så bra eftersom där aldrig blir mörkt, men här är så många att jag har svårt att hitta dem jag kan namnet på.
Nu är det morgon och det ser ut att bli en fin dag, en dag för sista insatsen på sommarens målningsäventyr, kanske?

lördag 23 juli 2016

Ännu en lyxlunch

Pannkakor med snabbkokt vildhallonsylt, mmmm....

Mer om bomullen

Kan undra om den är klar att plockas och vad gör man sedan? Ska den torkas? Tvättas? Kanske rensas, det har jag sett på film att de gjorde i amerikanska södern! Men jag väntar tills hela skörden är klar, fyra tottar totalt.

fredag 22 juli 2016

Bomull!

Nu verkar första fröställningen på bomullen vara redo! Spännande!

torsdag 21 juli 2016

Att vara orättvis

Jag drog en förhastad slutsats i natt!
Nu har elektriker Patrik varit här och skruvat och mätt och nu fungerar allring. Och ingenting var mulltoans fel. Så lätt det är att skaffa sig en syndabock och sedan stå och peka finger som en otäck enmans mob. 
Han ittade felet på annat ställe, ordnade till det och vecka 32 kommer han tillbaka med ny elcentral och jordfelsbrytare och så ska han se över en del mysko ledningsdragningar här i huset. Det där hade vi tänkt ordna med ändå, så småningom, men det känns ju väldigt bra att det blev av nu och inte "sedan"!
Så nu känns det lungt inför natten, nu ska jag ge mig på ännu en av alstubbarna!
När man fäller klibbal drar stubben igång och producerar skott, buskarna längst ned i bild är egentligen stubbar. Låter man det vara blir det en liten dunge kring varje stubbe och det vill vi inte ha så jag klipper bort skotten och sedan klär jag in stubben i sopsäck. Klibbigt jobb, men trevligt för att det är så ändligt!

Midnight explosion

Misslyckades med att somna så jag gick upp och åt en smörgås, satte  Xylocain på alla myggbett och lyssnade på Stephen King för att komma i zombiemood. Plötsligt säger det Pang! och så Pang!  en gång till bortifrån proppskåpet...
En liten glödande punkt syns vid gardinen och i ficklampans sken virvlar rök...
Skoningslöst väcker jag maken, det här är ett tvåpersonsläge, känner jag.
Vi tänker igenom allt elektriskt, den dåliga stickproppen, vita sladden ute, min trilskande dator... Vi testar spis, kollar kylskåp och samtliga lampor, allt verkar fungera.
Maken beslutar sig för att somna om, tar en sväng till toan...japp, mulltoan och elementet på toa är strömlösa.
Hm, vilken av dessa apparater är troligast att just jag anklagar denna natt?
Bilden är lånad men männens olika poser sammanfattar väl hur jag tog mig ut nyss. Fast utan skägg.

tisdag 19 juli 2016

Inget mer gnäll nu!

Det har varit en härlig dag och jag är lyckligt lottad som har en liten stuga att ta hand om.
Ikväll gick maken och jag på bäverjakt längs ån. Vi ser ofta avgnagda träd och längre nedströms finns ett stort bo men själva bävrar har vi bara sett en enda gång.  Det var en fin promenad i ljum sommarkväll. Lyckligt lottad!

söndag 17 juli 2016

Sommarnöjen

Denna sommar, har jag bestämt, ska fönstren målas. Det är jag som ska göra det, sonen har hittills hjälpt till lite grand men tyvärr blev han inte sugen på att ta över hela projektet.  Jag tycker inte att något moment är roligt. De har varit både gröna och röda innan de blev vita och tjockt med färg.
Men det är fint att tänka på att det blir lite prydliga och bra att ta vara på dessa hyfsat gamla fönster.  Med denna lilla åtgärd håller de många år till!
(6 fönster, en balkongdörr och ett toafönster. ..)

torsdag 14 juli 2016

Mulltoan Mulltoa 65, helautomatisk, the true story





Juni 2019 Nu fungerar allt som det ska för oss. Jag kommer från och med 1 juli inte publicera fler kommentarer på detta inlägg.
Efter tre tömningar av mulltoan på tre dagar måste jag nog gnälla lite till.
Vill du inte läsa om sådant bör du sluta nu, för det är allt som dagens inlägg kommer att handla om. 
Står du i begrepp att köpa en mulltoa frå MullToa, läs detta, leta efter fler "reviews"  ( i USA heter den Biolet) och välj sedan annan lösning.

Som sagt, vi är erfarna mulltoaanvändare så när vi läste negativ kritik tänkte vi att folk som skrev var äckelmagade eller hade installerat fel, för hur fel kan det bli? Vi hade en trist upplevelse då värmen i botten på vår Sunmar inte slog på efter ett strömavbrott vilket ledde till att jag öste brun vätska (som inte alls var kaffe) med en kaffekopp. Men utöver det tömde vi en gång på våren ut fin mull och sedan var det bara att använda. Fyra personer hela sommaren och en del helger och lov, vår och höst.
Anledningen till att vi inte satsade på en ny Sunmar var att den var lite klumpig, det krävdes en pall även för vuxna att nå upp.

Istället satsade vi svenskt. Vi köte MullToas "flaggskepp", MullToa 65. Enligt broschyr "...allt man kan  drömma om när det gäller en toalett utan avlopp och vatten."
Den klarar åretruntbruk för fyra så vi satsade verkligen på överkapacitet för att inte få problem.

Ett vanligt bekymmer för MullToa-ägare är att "brytpinnen" går av. Det har inte hänt oss. Istället gick motorn sönder efter ca två månaders användning förra sommaren. En väldigt trevlig och vettig person på MullToa skickade omedelbart en ny. Att byta motor var inte svårt utom att den satt placerad så att man stod lutad över den öppna mulltrumman. Jag har alltid varit känslig för lukter och är en hejare på att stänga näsan invärtes, det kom bra till pass vid det tillfället! Och, skulle det visa sig, även längre fram.
Resten av säsongen funkade allt som det skulle.
Under våren och försommare har omrörningen inte funkat så varje dag har jag stått med den separata omröraren, aka "bajspinnen" och petat i ...komposten... tills motorn orkat gå runt, man vill ju nämligen inte att den känsliga brytpinnen som skyddar motorn mot överbelastning, ska gå av.

Så glädjen var stor när ...komposten... började bli ordentligt fuktig för tio dagar sedan. Omrörningen gick som en dans! Maken frågade om det inte var väl fuktigt och sonen anmärkte att det började verka fullt men frun i huset och tillika mulltoageneral meddelade kaxigt att blött är bra och att vita lampan ska lysa när det är dags att tömma, vilket borde vara till våren. Jag tömde ju i april och det behövs bara två gånger om året, står det i broschyren. 
Ingen vätska i skvallerrören heller, så allt framstod som lungt. Det finns två skvallerrör. I det ena SKA det stå vätska upp till halva, är det vätska i det andra har toan svämmat över, detta kallar jag katastrofröret.
Till slut insåg jag att detta var skumt, ordentligt blött i trumman men inget i normalröret? 
När jag öppnade luckan för att inspektera insåg jag att mulllådan var överfull och hindrade normal tömning av ...komposten... ur trumman. När jag med viss möda lirkat ut mullådan störtade förstås delar av den överfuktiga...komposten... ned direkt på mulltoans botten. Skynda, skynda bort till lämpligt ställe med överfull mullåda. Den rymmer nog ca 12 liter så med lite råge kanske 15. Jag är inte klen men  att bära den på raka armar, vem vill stödja en sådan sak mot höften?, var ganska tungt.
Själva mullådan är brun, gott så. I mullådan finns ett komplicerat mönster av fack, två fasta vita rör samt en flottör, den är ett elände att få ren.
Medan mullådan fick rinna av hanterade jag kladdkatastrofen i botten av toan. Detta sker liggandes på golvet med ansiktet framför öppningen och ena armen hela vägen in.
Massor med hushållpapper gick åt. Soptöming samma dag, väldigt skönt.
Jag tryckte in mullådan, stängde luckan, fyllde på specialmull uppifrån, duschade och njöt av min nya hjältestatus i familjen.
Meeen....ingen vätska i normalröret...bäst att kolla! Det visar sig att mullådan är full igen, till och med lite översvämmad. Normalröret tomt på grund av att jag troligen inte fått mullådan samtliga rör helt rena.
Ny, något äckligare, promenad med 15 kg mullåda i raka armar, betydligt kladdigare denna gång. Noggrann rengöring av normalskvallerrör, mullåda och mullådans plats. Dusch och så vidare. Lite gnäll på bloggen. 
Meeen...fortfarande ingen vätska i normalröret trots lite i katastrofröret? Började med stoppa huvudet i sanden, höjde temperaturen och drömde om att det skulle lösa sig av sig själv...
Det gjorde det inte, ingen som helst förändring i katastrofröret. Jag beslöt mig då för att dränera ut översvämningen, som ju inte kunde vara så stor, genom katastrofröret. Lossade det i toppen, full kontroll, böjde det åt sidan, inget rann ur? Knådade röret varpå seg propp gled ur och efter den syndafloden och i detta skede lossnar katastrofröret i sitt undre fäste och skvätter runt brun...vätska.
Jag öppnade, stönande och stånkande, luckan och finner mullådan full. Igen. Det är nästan som trolleri, var kommer allt ifrån? Denna gång tror jag att jag inte fått mullådan helt och hållet på rätt plats.
Nu är alla rör noggrannt genomspolade, mullådan ordentligt genomspolad, ordentligt intryckt på plats, ny mull påfylld och toalettgolvet städat. 
Längre fram på dagen idag ska jag kolla mullådan...

Jag är en motiverad mulltoaentusiast! Vattentoaletter förbrukar massor fint vatten och det som verkligen kan bli fin mull och jordförbättring blir till något äckligt i ett reningsverk. Men just nu finns ingen tvekan, nästa gång jag är på coop ska jag välja ut en tron i porslin och så fort det kommunala vattnet kopplas på åker flaggskeppet MullToa 65 ut! 
Någon som vill köpa? :-D

Tillägg sommaren 2018

Det blev inte kommunalt vatten och avlopp så vi har strävat vidare och...
Den här sommaren har toan fungerat perfekt!
Jag tror att de problem vi haft/har handlar om varierande temperatur och att komposten torkat när vi inte är här hela tiden under höst, vinter och vår. Jag tänker INTE lösa det med att hålla toarummet uppvärmt hela vintern men det känns fint med den ledtråden.

Mina bästa tips: *Håll noga koll på fukten, tillsätt lite torv om det är för blött, vattna varsamt om det går trögt med omrörningen/skramlar 😁. 
*Om familjemedlemmar kissar i busken, ersätt vätskan med vatten i toan. ( Ju mindre urin som avdunstar desto mindre risk för luktstötar från "skorstenen" så det kan vara en fördel. ) *Undvik lååånga papper
*Glöm snabbtömningar, lådan ska rengöras ordentligt varje gång!

Hoppas alla och envar får ordning på sin mulltoa eller möjlighet att byta ut den...💞



tisdag 12 juli 2016

Självklarheter?

För knappt ett år sedan lagade jag väggen och eftersom, erkänner jag motvilligt, jag inte är bra på att spika så bad jag maken om hjälp med de fyra sista spikarna.  Han slog i dem och sedan gick han in igen med kramp i händerna. Han hade suttit ned och spikat och bad mig ta undan efter honom
Han var så sjuk, så väldigt svårt sjuk.
Nu är han frisk.
Här står han nu och spikar för glatta livet, har arbetat med nya boden de senaste dagarna. Han har slagit i hundratals spikar, släpat fram stenar till grunden och virke.
Och det känns så naturligt och självklart.
Men någon självklarhet  är det ju inte, inte egentligen.

måndag 11 juli 2016

En skitsak

När vi köpte förra  stugan för 18 år sedan saknades rimlig toalett. (Jag uppfattar inte en papp-påse i vedboden som rimlig. Tömning av kommunen för 3000 om året. ) Vi köpte en mulltoa av märket SunMar, som efter lite inledande trassel tjänade oss väl tills vi fick kommunalt VA med krav på att man anslöt en vattentoalett. 
Fick och fick, 90 000 kr kostade det fram till tomtgräns.
Sedan blev det villaområde runt vår lilla stuga och vi drog till skogs.
Här fanns ingen rimlig toalett så vi köpte en mulltoa av märket Mulltoa. Läste en del negativa omdömen om just Mulltoa men tänkte att det nog var handhavandefel. 
Men milde tid så skicklig man antagligen behöver vara för att få det att fungera.  Inga detaljer men när vi nu nästa år får kommunalt VA även här så kommer vi omedelbart skaffa vattentoa. 
(Får och får, 230000 denna gång! )
Jag kan inte rekommendera Mulltoa!

Bandvävning

Vädret fortsätter att vara ... varierat, men jag har alltid saker att göra, både ute och inne.  I går drog jag ju i gång bandvävstolen och sonen identifierade omedelbart ett behov,  ett verktyg att slå in inslaget med.  Så han gick ut i snickarboden, valde en träbit i torkad ask och så trollade han fram den här!

söndag 10 juli 2016

Madicken i mig

Madicken får ju sina infall snabbare än en gris blinkar och ibland brinner ivern till i mig på samma sätt och jag kan inte vänta en sekund!  Så nu har jag varpat och solvat och vävt enklaste tuskaftsband med ganska olämpliga garn, men det går ju! Nästa gång blir det två tråd i solv i stadkant och bättre garnval och ränder!

fredag 8 juli 2016

Gammalt och nytt

Hos mamma finns två fat från Törngrens, ett gammalt och ett nytt.  Jag står ibland och tittar på dem och funderar på vilket som är vackrast...fast det är nog så att båda är vackrast!

söndag 3 juli 2016

Loppisrunda

Låter lite pretentiöst men vi hann med tre loppisar, två lite tråkiga och en som vi kommer att åka tillbaka till.  Dessutom besökte vi en kyrka och tre kyrkoruiner och det var totalt sett en trevlig utflyktsdag.
Jag köpte en bandvävstol för 50 kr!