AWARD och frågan om feta fingrar!

Jag har fått en award från Mia med bloggen Mia stickar!Tusen tack!

Den ska skickas vidare till 5 andra bloggar med färre än 100 följare... Okej, då föll Blondinbella och Spiderchick bort... ;-)

Men jag skickar till

Rosenvante (som möjligen har fler än 100, hittar inget besked på sidan...) som är en av de första bloggarna jag började läsa! Alltid trevlig läsning, alltid fina arbeten!

Mac the Knitter som är en av de nyare bekantskaperna i bloggvärlden!

Par i stickor som har jag läst ett tag och där finns alltid något att känna igen sig i, fina arbeten och inspiration!

Sunnas blogg med tack för goda skratt, tänkvärda inlägg och vackra vantar!

En översättares stickliv med tack för sjalinspiration!

Själv tog jag loss min sjal för en stund sedan och hade jag bara haft aningen fetare fingrar när jag gifte mig så hade sjalen klarat vigselringstestet; det att kunna dra sjalen igenom. Sonen gjorde två försök men jag kände mig liiite orolig och tyckte inte de var värt att testa mera! :-)
Så här blev den i alla fall:Nu gäller det bara att klura ut när, var och hur jag ska kunna bära den så att den kommer till sin rätt...Ingen av bilderna visar rätt färg, mildare än den översta varmare än den understa! :-)

Ur led är tiden!

Sedan i söndags fnattar vår köksklocka på! Hade den haft datumvisare hade den passerat midsommar för länge sedan... Den är radiokontrollerad men tycks ha förlorat kontakten med moderskeppet! :-)
Can you hear me, major Tom? Kanske ökar chansen till kontakt utomhus, ensam, på natten?
Min novemberkaktus firar nya triumfer som marskaktus:Min sjal blev klar idag och jag KUNDE gjort ett varv till:2 gram garn till ingen nytta! Men jag är supernöjd med min sjal, tycker att den blev faboliscious!Dessutom blev lämplig sticka ledig så att jag utan att köpa NÅGOT alls nytt (utom det superbilliga mönstret!) kan delta i Thereses KAL!

Så nu drar det ihop sig till channel island cast on...får man börja med en gång när det är KAL? Har aldrig deltagit i någon förut?

Att ha tur eller inte tur, det är frågan!

"Slumpen gynnar den väl förberedde" som Lois Pasteur lär ha sagt när motståndare försökte vifta bort hans forskningsresultat som ren tur.Väl förberedd var jag inte men lite tur kan jag väl få ha?
När jag bestämde mig för att sticka spets som kant på manos-sjalen vägde jag sjal och kvarvarande garn i handen och bestämde mig för att hoppa på "clue 5"...Så nu väger jag garnet på min våg mellan varje varv och retar mig på att jag inte har en precisionsvåg som väger mg och stickar det snabbaste jag kan så att garnet ska räcka bättre...Visst blir det fint? :-) Fast äsch, det är svårfångat med kameran. Min mamma tyckte att det såg ut att bli en bordsduk... Tror egentligen att spetsen skulle komma bättre till sin rätt med ett annat garn och eftersom mönstret är übermysigt ska jag sticka åtminstone en hel sådan sjal. Och vilken sjal är det då? Jo, Vernal equinox shawl surprise av Lankakomero. En vårdagsjämningssjal, om jag fattat rätt!

Urrk!

Igår när jag kom hem från mamma mådde jag inte riktigt bra i magen.
Kände mig bra i morse och gick till jobbet, vid lunch gick jag hem...lite bättre nu. Men det finns värre saker som kan drabba en.

Jag vill hinna med!

Det är mycket av allt just nu och ännu mindre tid att handarbeta och blogga... men snart borde allt lugna ned sig lite, på arbetet och med flyttning och annat.
Här är i alla fall Rydals-sockorna. Just idag känns de sköna men handen på hjärtat, det är inte ylle och det är ändå det skönaste för tassarna!

Tack för alla kommentarer om dotterns flyttning! Jag är inte orolig för henne egentligen för jag vet att hon reder sig bra men det är en stor omställning ändå att inte ha henne i närheten! Men det är ännu så nytt så jag vet inte riktigt om vi fattat ännu, någon av oss?!

Nu ska jag emellertid sticka lite på Manos-sjalen, se på Poirit och dricka te!

Nu har flytten gått!

Dottern packade det viktigaste och gjorde sig redo att flytta hemifrån:Tre gitarrer och två ukulelear.
Nejdå, hon har packat 20 flyttkartonger med huvudsakligen böcker och inget garn och vi har kört och burit det mesta idag. Lite är uppackat men nu är vi alla trötta, hon hemma hos sig och vi andra här i den numera något tommare lägenheten!

Att ha hemligheter

Ja, inte precis hemligheter men ännu ej uttalade sanningar, kanske?
Men nu kan jag inte hålla mig mera: vi tänker flytta...fast vi vet inte riktigt vart ännu...
Dottern flyttar ut och vi tre som blir kvar vill ha en mindre lägenhet. Så vi letar, visar upp vår lägenheten, tittar på andras lägenheter och fast jag trodde att vi visste precis vad vi ville ha när vi började är jag mer upplyst nu; vi vill lite olika saker. Så vi letar...och det tar tid... (Lägenheterna ovan ligger vid Mälaren så de är inte aktuella alls...)

På lördag går flyttlasset med dotterns saker; en nymålad etta står och väntar!När hennes saker är ute ska jag återuppta mitt gigantiska femtonspel med inredningen och börja djuprengöringen av golv och väggar; efter 16 år finns fläckar, märken och hål och en del går att få att synas lite mindre och så ska det lukta rent när man lämnar ifrån sig.
Allt detta kommer också ta tid. Jag har inte ro att blogga, inte att läsa bloggar och inte att sticka eller spinna...
Nu ska jag i alla fall sätta mig en lite stund innan det är dags för sängen. Imorgon ska jag till en arbetskamrat som just fått en liten flicka och jag har inget hemstickat med...
På lördag är det flytt.
På söndag ska vi ordna med allt som vi glömt att göra i förväg.
På måndag är det jobb...

Tror att det funnits lugnare perioder i mitt liv... :-p

Tillägg: Tack för inkännande och kloka kommentarer om den något ogenomtänkte mannen i järnaffären. Sådant drabbar ju alla, både män och kvinnor på lite olika sätt och är så djupt onödigt! Tack för länk till själva "kontakt-himlen", MaLinka!

Manligt och kvinnligt

Idag var jag inne på en större järnaffär och skulle köpa väguttag. De var klumpiga och fula, både de jordade och ojordade varför jag tog en av varje till kassan för att fråga om de möjligen hade smidigare doningar i någon annan del av affären. Innan jag hann fråga upplyser mannen i kassan mig om att jag har ett jordat och ett ojordat uttag...
"Du kanske skulle väntat på min fråga" föreslog jag.
Så jag ställde den och fick svar.
Sedan surnade jag till och bad honom fundera på om han skulle bemött en manlig kund på samma sätt.
Han svarade lite väl snabbt att jajamänsan!Sedan berättade han att han dessutom brukade rekommendera folk att sätta jordade uttag på ojordade kontakter... eftersom de kontakterna är 10 kr billigare.

Hej och hå,
dit tänker jag inte mer gå!

Tack!

Tack för alla snälla kommentarer! Så här blev den på och jo, jag kände mig glad och stolt och skämdes inte ett dugg nu! :-)För att lugna nerverna påbörjade jag igår ett par vanliga sockar till sonen, från tån och upp, slätstickning, Fabel. Det känns skönt! Satt och stickade på dem medan sonen spelade Super Mario Sunshine på TV-spelet, det enda spelljud jag inte bara står ut med utan uttryckligen tycker om, så det var en mysig stund.
I övrigt stickar jag på min manos-sjal som kräver väloljade händer, tofflor i vävgarnet från Rydal (ett par är klara men sonen ville också ha!), Rowankoftan och Londonsockorna. I botten av korgen finns fler saker men det tänker jag inte på nu! :-)

Att fejsa sin fruktan! ;-)

Jag har inget behov av att anmäla mig till någon TV-show och bli tvungen att äta ruttna ägg och begravas med 100 000 maskar men jag antar att det inte bara är pengar som driver folk till att delta i sånt? Eller, vad vet jag?
I alla fall bestämde jag mig för inte så länge sedan att inte vara så feg i färgval och kastade mig ut i det äventyret både hemma och i stugan. När mitt galna glad-garn från stuga var färdigt tyckte jag plötsligt att det såg rätt harmoniskt ut, men jag har ångrat mig; det är inte välavstämt, diskret eller ens skojigt. Det är min värsta garnmardröm och jag har känt mig generad när jag stickat på spårvagnen. Men nu är det gjort och här är den, smalsjalen från crazyland och den har skänkt mig både obehag och glädje och jag är stolt över den!Nu ska jag spinna färdigt det andra stollegarnet och sedan ska jag tillåta mig att ägna mig mer åt matchande ull och ljuvliga kombinationer! :-)

Sjalträsket lockar och ler...

Vips blev det roligt igen!Stickar en kant på manos-sjalen och nu bubblar det av idéer och sticklust igen! En sjal ur nya boken måste göras, en hel sjal i det mönster jag sätter på manos-sjalen för den är väldigt stilig, ska visa senare! Kanske i mitt entrådiga, röda merino som jag spunnit själv? Ja, kanske kanske...

Annars är det för långa arbetsdagar och för mycket annat på gång. Hinner inte läsa bloggar som jag vill och knappt något annat heller.
Men det är ingen fara, tiden går och rätt som det är är det över och det kommer lugnare vatten!

Lugnare vatten, makligare sjö
och vid horisonten Lycksalighetens ö
vågorna häver sig i tysta, tunga kullar
havet är en moder som förbarmar sig och rullar
(Kjell Höglund)

NEEEEJ!

På väg till jobbet, på bra humör, i god tid, i god ordning, stickar ut varvet, drar till i stickan för att inte tappa maskor i väskan OCH STICKAN LOSSNAR FRÅN KABELN!
Har hört hemska rykten men inte trott att det kan hända mig.
(Jag vet att jag får en ny på Deisy om jag går dit och visar upp men med tanke på det gigantiska fotavtryck jag gör i världens resurser tänker jag istället vara en hållbar person och LAGA min sticka! Superlim will do the trick. Och det har jag redan hemma sedan tidigare!)

DET SNÖAR!

Ny idé, ny bok och tuggat tuggummi!

Ett annat projekt som gått segt framåt är Manos-sjalen:(Bilden är från i somras, den är lite större nu men ligger på jobbet!) Garnet är überunderbart; mjukt så jag sitter och gossar mer än jag stickar, ljuvliga färger, allt, allt man kan begära men jag får inget flyt i stickningen och det är...tja...typ...tråkigt...

Så i morse fick jag en idé; jag ska leta upp en snygg avslutningsbård från någon sjal och sätta längst ut! Eco flowers ligger mitt hjärta nära men det finns ju flera förstås! Någon som vill tipsa mig om något skirt och vackert?

Om man gillar att lyssna på böcker på engelska kan man få en gratis just nu. Jag hoppas det inte är någon hake men så här långt har det gått bra! :-)
På Audible kan man just nu få ett 14 dagars prova-på-medlemskap. Då får man också prova på att ladda ned en bok (man fick inte välja riktigt vad som helst märkte jag som sökte en särskild bok...men nästan!) Den flöt in snyggt och smidigt och finns nu i min iPod.

Vad jag "köpte"? The Guernsey literary and potatoe peel pie society av Shaffer and Barrows.Återstår att se om det går att lämna medlemskapet sedan eller om jag blir kvar för 8 pund i månaden.

Min kära, skära livboj ser lite ut som ett tuggat tuggummi men jag är glad i den!
Trevlig våronsdag!

Knitwit is back in town!

Ja, inte blir det vackert och inte vet jag till vilka kläder den kan komma att bäras men jag frossar i färgerna, stickar och ler!Tummen är alltid en dum en på vintern. Det började för en massa år sedan då jag arbetade i delikatessdisk och i samband med att jag skivade skinka med en sådan där elektrisk skärmaskin faktiskt med ett vinande ziiing skar av allra yttersta toppen på tummen. Det läkte, tummen var lite sned och platt upptill några år men nu ser den helt vanlig ut. Dock tål den inte kyla och torka så bra...men ett rejält plåster och lite fet salva gör underverk!
Inte något stort problem och jag vet dem som haft och har tyngre och jobbigare saker än plåster på olika kroppsdelar denna vinter.
Kanske är det helt enkelt dags för en annan årstid nu? Jag frambesvärjer härmed VÅREN med solsken och pissemyror:

Vem i hela världen kan man lita på?

Jag har många i min närhet som jag litar på men när det kärvar i stickprocessen, då är det mina bloggvänner som finns där, tröstar och stöttar. Jag gnäller till på kvällen och på morgonen finns tre snälla kommentarer, tack!
Jag satte mig vid spinnrocken en liten stund före morgonduschen och där klarnade tankarna: För mycket "måsten" och "duktig flicka" och "sticka klart nu" har styrt mig ett tag. Så nu tar jag tag i bakelsegarnet och kör en smalsjal till mig själv, känner hur vinterisen i min sticksjäl släpper och sticklusten sorlar och porlar igen!

Lust-brist och dumtumme

Nä, det ser inte kul ut...Kikade ned i garnlådan, det såg inte kul ut det heller... och tummen är dum...nä, nu går jag och lägger mig!

På Asperö ...utan kamera

Sonen och jag tog båten ut till Asperö. Egentligen tänkte vi oss till Vrångö men missade båten precis så det blev Asperö och där har jag aldrig varit förut.Där var underbart vackert, det fanns en utsiktsplats och en stor katt som hoppade fram och nästan bet mig och en underbar ö-bastu och fågelkvitter och allt möjligt annat och nu sitter jag här med ansiktet rött av sol, vind och bananasplitefterrätt och grämer mig över att jag inga bilder har och att helgen gick så fort och att jag inte vann på lotto...hade jag ens någon kupong..?

Trevlig vecka allihop!

Tada och mitt vänstra ben

Så här bidde det:Tyvärr saknades socker så jag har använt vit sirap och smör hade jag inte så det är flytande margarin. Mjölken tog också slut så jag lattjade i vad som fanns av yoghurt och creme fraiche...nu återstår att se hur det smakar. :-)
Tur att jag har snälla kollegor som tycker om mig, trots allt!

Av att spinna blir mitt högra ben trött så för ett tag sedan fick jag en mental bild av hur det skulle svälla upp som underarmen på Popeye.För att uppnå symmetri började jag alltså trampa spinnrocken med vänstertassen, ojojoj så svårt det var! Säkert nyttig träning både för ben och hjärna!
Fredag idag, om någon missat det!

I sista sekunden kom jag på att

det var min tur att baka till jobbet imorgon! Ja, egentligen var det inte sista sekunden utan lite efter, för när jag började fundera på vilka möjliga kakor som kunde åstadkommas i all hast var det en hel del ingredienser som saknades... Nå, nu har jag förberett som värsta TV-kocken och imorgon rör jag ihop smeten till Kantkakorna, gräddar dem och bär dem, ångande varma till jobbet.
(Kantkakor är makens och mitt namn på en sorts mjuka pepparkakor där skorpan ovanpå är själva behållningen, mums som Maria Montazami säger! :-D)

Jag håller mig EGENTLIGEN till min Att-göra-lista men gör vissa små avsteg. Punkt 1,2,7 och 8 är avklarade. Vän av ordning inser då att 3, 4, 5 och 6 återstår.
Det är
Rowankoftan (pågår!),
Fabelkoftan (undrar var tusan den är....)
silkessjalen (hoppas den kommit bort, kanske glömt den på bussen?!) och
Londonsockarna (work in progress)
Fast jag har stuckit emellan (helt emot reglerna) med lite smått och gott; långstrumporna, till exempel och så detta:Sonen köpte en STOR rulle med grön-vitt garn till mig en gång när maken och han var på Rydals museum. Det är nog någon form av vävgarn men jag stickar tofflor av det. Vet inte vad det är för kvalitet men de blir stadiga och rejäla!
Nu ska jag krypa till kojs!

Longstockings!

Nu så är de klara, helt och hållet!Långa och smala når de en bra bit upp på dotterns lår, kanske kommer de stanna uppe? Jag har ingen erfarenhet av garnet som jag köpte på Strikk i härva utan etikett! Ull och rayon, sa de. Ganska "hårt" att sticka men jag har på känn att det mjuknar något när det blir tvättat.
Det skulle blivit raggsockor, trodde jag när jag började, men varför sluta när man har trevligt?
Min novemberkaktus firar vårens eventuella ankomst med stora, fina knoppar!Jag börjar så sakta blir mer kompis med kameran. Knoppen är lite för vit men det gröna är ju faktiskt grönt och med hyfsad skärpa...
Jag har INTE lärt mig något alls, det måste vara kameran som liksom kommit igång, blivit bättre! :-D